Projekt inom byggnadsvård
Jamtli driver kontinuerligt olika projekt med inriktning mot kunskapsuppbyggnad om länets bebyggelse.
Gravvårdar i trä förekommer numera i liten omfattning på våra begravningsplatser. Äldre fotografier visar att trävårdar förr kunde dominera vissa områden på en kyrkogård, medan det idag ofta finns ingen eller enstaka kvar. Projektet Gravvårdar i trä – Förvaltning av ett förgängligt kulturarv har haft som huvudsakligt syfte att sprida kunskap om trägravvårdar, och att aktualisera frågan om förvaltningen av dessa. Målet har varit att formulera råd kring förvaltning i den vägledning som projektet har tagit fram. Vägledningen har tagits fram med nationell giltighet och riktar sig till Svenska kyrkans kyrkogårdsförvaltningar.
Vägledningen innehåller en historisk bakgrund, beskrivning av trägravvårdarnas bestånd på landets begravningsplatser idag, samt en beskrivning av kulturhistoriska värden och betydelsen av underlag såsom gravvårdsinventeringar och kulturhistoriska klassificeringar. Den rymmer även exempel på åtgärder och i vilka fall de kan vara applicerbara utan att riskera förlust av kulturhistoriska värden. Vägledningen är tänkt att användas just vägledande i förvaltningsfrågor som rör trägravvårdar.
Projektet har möjliggjorts via medel från Svenska kyrkans nationella program för kunskapsutveckling inom det kyrkliga kulturarvet, samt från Åre pastorat.
Här hittar du vägledningen för nedladdning.
Projektinformation
Den 1 september 2018 startade Interreg-projektet ”Traditionellt hantverk och hållbart byggande” där Jamtli är projektägare. Arbetet pågick till 31 augusti 2022. Vi ska arbeta för att öka sysselsättningen för små och medelstora företag som arbetar med hantverk, traditionellt och modernt, med en hållbar inställning.
Totalbudget: 1 514 604 EUR
EU-medel: 487 302 EUR
IR-midler: 262 500 EUR
Ta del av slutrapporten från projektet här.
I den här filmen får du veta mer om hur vi arbetar med de kulturhistoriska husen!
Hur allt började
Vi har under flera år arbetat för att bevara traditionellt hantverk på olika sätt och har identifierat tre problem.
1. Hantverkare sökes! Om jag har ett gammalt eller nytt hus och behöver hantverkare som kan måla mitt hus med linoljefärg, restaurera mina fönster, stänkmåla mina köksväggar och arbetar med hållbara och rena material. Var hittar jag den kompetensen?
2. Ungt blod! Det tar en livstid att bli en skicklig hantverkare och det krävs en föryngring i hantverkskåren så kunskapen inte dör ut. Hur intresserar vi dagens ungdomar för hantverk med hållbarhet i fokus?
3. Hjälp – hur tar jag hand om mitt gamla hus och var hittar jag rätt material? Om jag vill lära mig byta en syllstock själv, inte köpa snabbvuxen fura eller tryckimpregnerat virke utan istället lokalvuxet och producerat virke i bra kvalitet, var vänder jag mig då?
Vad gör vi åt problemen?
Hantverkare sökes! Svenska parter har byggt upp ett företagsnätverk som heter ByggnadsvårdMitt för de som arbetar med traditionella material och metoder på ett hållbart vis i Jämtlands län och Västernorrlands län. Här kan du hitta hantverkare med den kompetens du söker för att ta hand om ditt gamla eller nya hus på ett hållbart sätt. Nu tar vi arbetet ett steg längre med mål att under projekttiden bygga upp motsvarande nätverk i Norge.
https://www.byggnadsvardmitt.se/
Ungt blod! Parterna i projektet tar emot praktikanter, studenter och lärlingar för att öka intresset för traditionella hantverk och hållbart byggande. Tillsammans med folkhögskolan Bäckedal i Sveg och Sund på Innerøya ska vi ta fram lockande utbildningar inom hantverk och byggnadsvård med hållbarhet i fokus.
Hjälp – hur tar jag hand om mitt gamla hus och var hittar jag rätt material? Vi arbetar för att kunna ge dig som husägare nya kunskaper kring ditt gamla eller nya hus. Byggnadsvårdens material och tekniker är hållbara och kan med fördel användas inom modernt byggande. Hur, ska vi berätta mer om i arrangemang, byggnadsvårdsläger, kurser och andra aktiviteter. Kanske kan vi utveckla detta tillsammans?
Det måste bli lättare att få tag på och använda lokalproducerat material från våra lokala skogar! Vi tar just nu fram en arbetsmetod som vi hoppas ska förenkla för både skogsägare, hantverkare, småsågar och husägare i den här frågan. Mer information kommer!
Projektledarna Torgunn Sollid och Malin Wolczynska
Teamet
Projektägare:
– Stiftelsen Jamtli
– Tröndelag forskning og utvikling AS
Norska parter:
– Trøndelags fylkeskommune
– Levanger kommune
– Inderøy kommune
– Innherred bygg AS, Levanger
– Trio Bygg AS, Verdal
– Byggmester Binde AS, Steinkjer
– Byggmester Ellen Giskås, Inderøy
– Ottar Staberg Sag, Inderøy
– Geir Håvar Ingdal Sag, Lensvik
– Museet Midt
– Stiklestad Nasjonale Kultursenter
– Sund Folkhøgskole
Svenska parter:
– Byggnadsvård Mitt
– Härjedalens Fjällmuseum
– Stiftelsen Murberget
– Bäckedals Folkhögskola
– gränslös byggnadsvård
1 juli 2015 startade ett treårigt Interreg-projekt på Jamtli som arbetade för att stärka småföretag inom branschen trä- och traditionshantverk. Gemensamt arbetade vi för att utveckla samarbeten över landsgränserna Sverige-Norge, öka hantverkskompetensen och kännedomen om byggnadsvård och förutsättningarna i Nordens gröna bälte. Projektet verkade för att stärka hantverkarnas kompetens likväl som beställarnas. För att säkra att hantverkstraditionerna lever vidare riktade vi också vårt fokus mot ungdomar och arbetade med både praktikanter och lärlingar inom kulturhistoriskt hantverk. Projektet var ett Interregionalt samarbete mellan Norge och Sverige och hade ett EU-stöd på 476 100 Euro.
Svenska parter:
Jamtli, Härjedalens Fjällmuseum, Murberget, Region J/H Hemslöjdskonsulenterna, NCK
Norska parter:
Trønderlag Forskning och utvikling, Nord-Trønderlag fylkeskommune, Sør-Trønderlag fylkeskommune, Levanger Kommune, Museet Midt, Museene i Sør-Trønderlag, Ottar Staberg Sag, Innherred Bygg, Geir Håvar Ingdal, Ellen Giskås
Mellan åren 2011-2013 drev Jamtli, Sverresborg Trøndelag folkemuseum, Härjedalens fjällmuseum, Träakademien (Miun), Museet Midt, Museum Kystens arv och Rørosmuseet, Interreg-projektet Kulturarvets hantverk.
Projektets mål var att säkerställa att kulturhistoriska hantverk lever vidare och bevaras samt att intresset för, kunskapen om och efterfrågan på dessa färdigheter ökar. Projektet fokuserade på olika hantverk utifrån huset som ram, vilket innebär byggnadshantverk som timring och takläggning, men även möbelsnickeri, gärdesgårdsbygge, uppförande av murar, textilhantverk, smide, målning och fönsterrenovering. Inom projektet hölls kurser, föredrag, aktivitetsdagar och förevisningar.
I projektet producerades en bok som finns till försäljning i Jamtlis butik.
Ta kontakt om du är intresserad av att köpa boken, tel. 063-15 03 03.
Mellan 2010 och 2013 drev Jamtli tillsammans med Sør-Trøndelag Fylkeskommune Interreg-projektet ”Husnyckeln”, som syftade till att utveckla kulturmiljöer i Nordens Gröna Bälte genom förmedling av kunskap och information inom byggnadskultur och byggnadsvård.
I projektet deltog Länsstyrelsen i Jämtlands län, Nord-Trøndelag Fylkeskommune, Sverresborg och Länsstyrelsen Västernorrland.
I projektet producerades en skrift ”Moderna kulturarv kyst till kust – Byggda miljöer efter 1945 i Trøndelagsfylkene, Jämtlands och Västernorrlands län”. Projektet gjorde också en webbplats om hus och varsamhet. Den handlar om att hus från olika tider ser olika ut. För att kunna vara varsam måste man veta vad som är speciellt med just de hus som ska ändras.
I Jämtland har man under lång tid bränt kalksten för framställning av ”byggnadskalk”. Detta lokalt producerade bindemedel har bl.a. använts vid uppförandet av våra kyrkor, både som bindemedel i murbruk och putsbruk. Traditionen att bränna kalksten dog ut i länet i början av 1900-talet i takt med den ökade industrialiseringen av byggnadsindustrin och den ökade användningen av cement i byggandet.
Sedan sommaren 2010 pågår ett projekt där målet är att åter bränna kalksten från Jämtland som kan användas till att blanda ett lokalt kalkbruk. En kalkugn brändes vid Ovikens nya kyrka sommaren 2011. Kalken släcktes under Ovikenveckan 2011 och användas till att göra puts på bogårdsmuren vid Ovikens gamla kyrka.
Jämtländsk byggnadskalk – Erfarenheter från ett kunskapsuppbyggnadsprojekt (pdf)
Under sommaren 2008 beslutade Fältjägarföreningen att man skulle ingå samarbete med Jamtli. Ett donations- och adoptionsavtal mellan föreningen och Jamtli skrevs under i februari 2009. Under våren 2009 påbörjade Fältjägarföreningen tillsammans med Jamtli att uppföra Daggtorpet och ladugården på Jamtli, strax norr om stora utescenen.
Om Daggtorpet
Per Olofsson Dagg, hästjägare och indelt knekt
Hästjägaren Per Olofsson Dagg föddes 12 januari 1808 i Lien, Ragunda.
Föräldrarna var danneman Olof Pålsson och hans hustru Engla Mårman. Dagg var enligt rullan 5 fot och 7 tum lång, ca 166 cm, han var minst på kompaniet.
Daggtorpet flyttat från Gevåg i Ragunda till Fältjärarregementet 1938
På hösten 1936 väckte kamratföreningens sekreterare, löjtnant Genberg ett förslag om att inrätta ett museum vid Fältjägarregementet I5 i Östersund. 1938 köpte föreningen, för 200 kronor, soltattorpet från Gevåg i Ragunda och satte upp detta i Talldungen strax norr om Jägarvallen. Torpet fick namnet Daggtorpet efter soldaten Pehr Olofsson Dagg, hästjägare nr 75, som bebott torpet som indelt knekt vid Refsunds kompani.
Efterhand tillfördes ett ryttarhärbärge från Aspås, en kornlada som tillhört det ursprungliga torpet i Ragunda, ladugård från Åskott, brunnstång, flaggstång och slutligen en 300-årig skogslada från Kläppe, allt för att ge en så fullständig bild som möjligt av soldatlivet från förr.
1978 flyttades Daggtorpet och övriga byggnader till platsen söder om lugnet, bredvid museet inne på regementsområdet.
Under sommaren 2008 beslutades att man skulle ingå samarbete med Jamtli och ett donations- och adoptionsavtal mellan Fältjägarföreningen och Jamtli skrevs under i februari 2009. Under våren 2009 påbörjade Fältjägarföreningen tillsammans med Jamtli att uppföra Daggtorpet och ladugården här på Jamtli, strax norr om stora utescenen.
Mellan 2003 och 2007 drev Jamtli tillsammans med museet Domkirkeodden i Hamar i Norge Interreg-projekt ”Byggnadstraditioner i gränstrakter” med fokus på byggnadskulturen på båda sidor av gränsen.
I Sverige deltog Jämtlands län och Värmlands län och i Norge deltog fylkena i Hedmark, Sör-Tröndelag och Nor-Tröndelag.
I projektet producerades en bok som finns till försäljning i Jamtlis butik. Ta kontakt om du är intresserad av att köpa boken, telefon 063-150303.
Mellan åren 2003-2007 bedrevs projektet Timmerdraget i Jamtlis regi. Projektet avslutades i sin nuvarande form 1 juli 2007. Hemsidan är inte aktiv efter 1 juli 2007.
Timmermansarbeten inom byggnadsvård och restaurering fortsätter som tidigare.
För kontakt: bjorn.olofsson@jamtli.com
De nordsvenska timmerhusens konstruktion
Under 2008 publicerades tre rapporter som genomförts inom projektet ”De nordsvenska timmerhusens konstruktion”. Länkar till rapporterna hittar du nedan.
Golv. (pdf) De nordsvenska timmerhusens konstruktion.
Väggar. (pdf) De nordsvenska timmerhusens konstruktion.
Tak. (pdf) De nordsvenska timmerhusens konstruktion.