Jamtlis historia
Jamtlis historia startar 1912 då friluftsmuseet slog upp dörrarna. Sedan dess har både antal museer, föremål och medarbetare vuxit och Jamtli har många gånger gått i bräschen för hur museer kan levandegöra historia och arbeta med sin pedagogiska verksamhet. Här kan du läsa mer om utvecklingen från starten fram till idag.
Jämtlands läns fornminnesförening grundades 1886 med syfte att verka för bevarandet av länets traditionella folkkultur. 1908 tillkom den hantverksorienterade föreningen Jämtslöjd, och tillsammans började de två föreningarna så småningom verka för att etablera ett museum i Östersund.
På landshövdingefru Ellen Widéns initiativ inköptes år 1908 det gamla Tingshuset från Gärde i Brunflo för att inhysa Jämtslöjd. 1912 gjorde föreningen en framställan till stadsfullmäktige om en lämplig plats att ställa de gamla husen på.
På förslag av borgmästare Isidor von Stapelmohr upplät Östersunds stad då Villa Björkhem med kringliggande mark. Dessa två byggnader utgjorde kärnan i det friluftsmuseum som invigdes 1912. Efter en tävling fick anläggningen namnet Fornvallen Jamtli (”jämtländsk backsluttning”). Redan året efter öppnade Restaurang Hov i Villa Björkhem.
Initiala visionen – en levande arena för traditionell folkkultur
Till skillnad från andra friluftsmuseer som grundades i början av 1900-talet var det inte Skansen, utan Maihaugen i Lillehammer, som utgjorde förebilden för Jamtlis grundare.
Visionen var att i nykterhetens och folkgemenskapens anda skapa en levande arena för traditionell folkkultur. Det arrangerades kurser i hantverk, byggnadskonst och folkdans, och anordnades spelmansstämmor, folkfester och marknader.
Parallellt drevs en omfattande insamling av föremål. Samlingarna växte snabbt, och behovet av lokaler för utställning, vård och magasinering blev allt mer påtagligt.
1930 invigdes första museibyggnaden
Tack vare statliga bidrag kunde grundstenen till ett nytt museibygge läggas 1928. Efter inspiration av Vasa-tidens slottsarkitektur invigdes två år senare den ståtliga byggnaden. Museet rymde samlingar av konst, arkeologiska föremål och textilier med Överhogdalsbonaderna som främsta klenod.
Parallellt med traditionell utställningsverksamhet arrangerades tidigt utomhusaktiviteter för barn. Här finns ett frö till det pedagogiska arbete som i senare tid har blivit något av ett kännemärke för Jamtli.
Populära och långlivade danstillställningar på Jamtlikväll
1953 tillkom “Jamtlikväll”, danstillställningar med levande musik på friluftsmuseet. Evenemanget blev mycket populärt och kom att arrangeras varje onsdag under sommarhalvåret ända fram till 1979. De första åren var det särskilt familjer som kom. Med tiden blev arrangemanget dock mer ungdomsinriktat.
Allt mer krisartat läge under 1960-talet
Byggnader och parkanläggningar slets, samtidigt som museiverksamheten inte fick tillräckliga resurser. Mot slutet av 1960-talet började läget bli krisartat, och en genomgående renovering av såväl byggnader som verksamhet var nödvändig.
År 1974 omorganiserades länsmuseet till en stiftelse. Stiftarna var Jämtlands läns landsting (nu Region Jämtland Härjedalen), Östersunds kommun, föreningen Heimbygda och Jämtlands läns konstförening.
Friska vindar blåste under den här tiden genom museivärlden liksom genom resten av samhället. Byggnader och föremål skulle inte längre bara ställas ut, de skulle användas aktivt för lärande och upplevelser.
Levande historia med rollspelande aktörer
Jamtli började arbeta för att skapa en serie levande miljöer från olika historiska epoker. Sommaren 1984 kunde Jamtli öppna som ”ett levande förr i världen”, med rollspelande aktörer i de kulturhistoriska miljöerna. Två år senare bytte verksamheten namn till ”Historieland.” Parallellt utvecklades museets rådgivningstjänst inom byggnadsvård och arkeologi.
Byggnaden från 1930 var inte idealisk för det nya Jamtli. Problemet med magasinering av föremål löstes 1975, då man övertog det militära spannmålslagret Havremagasinet. Behovet av moderna utställningslokaler blev allt mer tydligt.
1990 stacks spaden i jorden, och fem år senare kunde ett nytt museum invigas. Äntligen fanns lokaler och utrustning för tidsenliga utställningar, och kafé och museibutik fick stort utrymme. Utomhus- och inomhusmuseet knöts ihop till en enhet, medan kontorsfunktioner, arkiv och bibliotek samlades i den gamla museibyggnaden.
Satsningar på pedagogisk verksamhet och evenemang
I takt med att Jamtli levde upp som Historieland, växte intresset att åter använda området som arena för allt från folkfester till företagsjubileer. Den pedagogiska verksamheten utvecklades, och omfattar numer aktiviteter för alla åldersgrupper året om.
Satsningar på stora evenemang som Jamtli Historieland, Vårmarknad på Jamtli, Jamtlinatt och Julmarknad på Jamtli, har gett resultat och gör att Jamtli idag är ett av de mest populära turistmålen i Östersund.
Prisbelönt museum
Jamtli har tilldelats en rad priser under åren, bland andra Svenskt kulturarvs museipris (1999), Barnens turistpris (2006) och pris för bästa utställning 2011, ”Allt om paradiset”. Jamtli utsågs därtill till ”Årets museum” i Sverige 2013.
Jamtli utvecklas ständigt och friluftsmuseets kulturhistoriska miljöer kompletterades under 2010-talet med år 1956 (en bensinmack, en banvaktstuga och en varubuss i form av en Konsumbuss) och ”Det moderna samhället 1975” som inkluderar en lek- och lärpark på det populära tv-programmet ”Fem myror är fler än fyra elefanter”.
Nationalmuseum Jamtli tar stor konst till Östersund
År 2018 invigdes dessutom Nationalmuseum Jamtli, en arena för konst- och designupplevelser och ett värdefullt komplement till det befintliga Jamtli. Regelbundet produceras nya utställning på olika teman, med verk ur Nationalmuseums samlingar.
Tanken på en permanent filial till Nationalmuseum i Stockholm uppkom omkring 2010 och det första spadtaget för en byggnad togs 1 december 2016. Konstmuseibyggnaden är uppförd i direkt anslutning till Jamtlis museum och är ritad av arkitektfirman Henning Larsen Architects i Danmark.