Projekt
Jamtli driver kontinuerligt olika projekt med inriktning mot kunskapsuppbyggnad om länets bebyggelse.
– gränslös byggnadsvård
1 juli 2015 startade ett treårigt Interreg-projekt på Jamtli som arbetade för att stärka småföretag inom branschen trä- och traditionshantverk. Gemensamt arbetade vi för att utveckla samarbeten över landsgränserna Sverige-Norge, öka hantverkskompetensen och kännedomen om byggnadsvård och förutsättningarna i Nordens gröna bälte. Projektet verkade för att stärka hantverkarnas kompetens likväl som beställarnas. För att säkra att hantverkstraditionerna lever vidare riktade vi också vårt fokus mot ungdomar och arbetade med både praktikanter och lärlingar inom kulturhistoriskt hantverk. Projektet var ett Interregionalt samarbete mellan Norge och Sverige och hade ett EU-stöd på 476 100 Euro.
Svenska parter:
Jamtli, Härjedalens Fjällmuseum, Murberget, Region J/H Hemslöjdskonsulenterna, NCK
Norska parter:
Trønderlag Forskning och utvikling, Nord-Trønderlag fylkeskommune, Sør-Trønderlag fylkeskommune, Levanger Kommune, Museet Midt, Museene i Sør-Trønderlag, Ottar Staberg Sag, Innherred Bygg, Geir Håvar Ingdal, Ellen Giskås
Mellan åren 2011-2013 drev Jamtli, Sverresborg Trøndelag folkemuseum, Härjedalens fjällmuseum, Träakademien (Miun), Museet Midt, Museum Kystens arv och Rørosmuseet, Interreg-projektet Kulturarvets hantverk.
Projektets mål var att säkerställa att kulturhistoriska hantverk lever vidare och bevaras samt att intresset för, kunskapen om och efterfrågan på dessa färdigheter ökar. Projektet fokuserade på olika hantverk utifrån huset som ram, vilket innebär byggnadshantverk som timring och takläggning, men även möbelsnickeri, gärdesgårdsbygge, uppförande av murar, textilhantverk, smide, målning och fönsterrenovering. Inom projektet hölls kurser, föredrag, aktivitetsdagar och förevisningar.
I projektet producerades en bok som finns till försäljning i Jamtlis butik.
Ta kontakt om du är intresserad av att köpa boken, tel. 063-15 03 03.
Mellan 2010 och 2013 drev Jamtli tillsammans med Sør-Trøndelag Fylkeskommune Interreg-projektet ”Husnyckeln”, som syftade till att utveckla kulturmiljöer i Nordens Gröna Bälte genom förmedling av kunskap och information inom byggnadskultur och byggnadsvård.
I projektet deltog Länsstyrelsen i Jämtlands län, Nord-Trøndelag Fylkeskommune, Sverresborg och Länsstyrelsen Västernorrland.
I projektet producerades en skrift ”Moderna kulturarv kyst till kust – Byggda miljöer efter 1945 i Trøndelagsfylkene, Jämtlands och Västernorrlands län”. Projektet gjorde också en webbplats om hus och varsamhet. Den handlar om att hus från olika tider ser olika ut. För att kunna vara varsam måste man veta vad som är speciellt med just de hus som ska ändras.
I Jämtland har man under lång tid bränt kalksten för framställning av ”byggnadskalk”. Detta lokalt producerade bindemedel har bl.a. använts vid uppförandet av våra kyrkor, både som bindemedel i murbruk och putsbruk. Traditionen att bränna kalksten dog ut i länet i början av 1900-talet i takt med den ökade industrialiseringen av byggnadsindustrin och den ökade användningen av cement i byggandet.
Sedan sommaren 2010 pågår ett projekt där målet är att åter bränna kalksten från Jämtland som kan användas till att blanda ett lokalt kalkbruk. En kalkugn brändes vid Ovikens nya kyrka sommaren 2011. Kalken släcktes under Ovikenveckan 2011 och användas till att göra puts på bogårdsmuren vid Ovikens gamla kyrka.
Jämtländsk byggnadskalk – Erfarenheter från ett kunskapsuppbyggnadsprojekt (pdf)
Under sommaren 2008 beslutade Fältjägarföreningen att man skulle ingå samarbete med Jamtli. Ett donations- och adoptionsavtal mellan föreningen och Jamtli skrevs under i februari 2009. Under våren 2009 påbörjade Fältjägarföreningen tillsammans med Jamtli att uppföra Daggtorpet och ladugården på Jamtli, strax norr om stora utescenen.
Om Daggtorpet
Per Olofsson Dagg, hästjägare och indelt knekt
Hästjägaren Per Olofsson Dagg föddes 12 januari 1808 i Lien, Ragunda.
Föräldrarna var danneman Olof Pålsson och hans hustru Engla Mårman. Dagg var enligt rullan 5 fot och 7 tum lång, ca 166 cm, han var minst på kompaniet.
Daggtorpet flyttat från Gevåg i Ragunda till Fältjärarregementet 1938
På hösten 1936 väckte kamratföreningens sekreterare, löjtnant Genberg ett förslag om att inrätta ett museum vid Fältjägarregementet I5 i Östersund. 1938 köpte föreningen, för 200 kronor, soltattorpet från Gevåg i Ragunda och satte upp detta i Talldungen strax norr om Jägarvallen. Torpet fick namnet Daggtorpet efter soldaten Pehr Olofsson Dagg, hästjägare nr 75, som bebott torpet som indelt knekt vid Refsunds kompani.
Efterhand tillfördes ett ryttarhärbärge från Aspås, en kornlada som tillhört det ursprungliga torpet i Ragunda, ladugård från Åskott, brunnstång, flaggstång och slutligen en 300-årig skogslada från Kläppe, allt för att ge en så fullständig bild som möjligt av soldatlivet från förr.
1978 flyttades Daggtorpet och övriga byggnader till platsen söder om lugnet, bredvid museet inne på regementsområdet.
Under sommaren 2008 beslutades att man skulle ingå samarbete med Jamtli och ett donations- och adoptionsavtal mellan Fältjägarföreningen och Jamtli skrevs under i februari 2009. Under våren 2009 påbörjade Fältjägarföreningen tillsammans med Jamtli att uppföra Daggtorpet och ladugården här på Jamtli, strax norr om stora utescenen.
Mellan 2003 och 2007 drev Jamtli tillsammans med museet Domkirkeodden i Hamar i Norge Interreg-projekt ”Byggnadstraditioner i gränstrakter” med fokus på byggnadskulturen på båda sidor av gränsen.
I Sverige deltog Jämtlands län och Värmlands län och i Norge deltog fylkena i Hedmark, Sör-Tröndelag och Nor-Tröndelag.
I projektet producerades en bok som finns till försäljning i Jamtlis butik. Ta kontakt om du är intresserad av att köpa boken, telefon 063-150303.
Mellan åren 2003-2007 bedrevs projektet Timmerdraget i Jamtlis regi. Projektet avslutades i sin nuvarande form 1 juli 2007. Hemsidan är inte aktiv efter 1 juli 2007.
Timmermansarbeten inom byggnadsvård och restaurering fortsätter som tidigare.
För kontakt: bjorn.olofsson@jamtli.com
De nordsvenska timmerhusens konstruktion
Under 2008 publicerades tre rapporter som genomförts inom projektet ”De nordsvenska timmerhusens konstruktion”. Länkar till rapporterna hittar du nedan.
Golv. (pdf) De nordsvenska timmerhusens konstruktion.
Väggar. (pdf) De nordsvenska timmerhusens konstruktion.
Tak. (pdf) De nordsvenska timmerhusens konstruktion.