Klicka för att söka Aktivera talande webb Byt språk

Jamtlis historia

Jämtlands läns fornminnesförening grundades 1886, med syfte att verka för bevarandet av länets traditionella folkkultur. 1908 tillkom den hantverksorienterade föreningen Jämtslöjd, och tillsammans började de två föreningarna så småningom verka för att etablera ett museum i Östersund. På landshövdingefru Ellen Widéns initiativ inköptes och flyttades år 1908 det gamla Tingshuset från Gärde i Brunflo för att inhysa Jämtslöjd. Fyra år senare skänkte borgmästare von Stapelmohr sin Villa Björkhem till Östersunds stad. Dessa två byggnader utgjorde kärnan i det friluftsmuseum som invigdes 1912. Efter en tävling fick anläggningen namnet Fornvallen Jamtli (”jämtsk backsluttning”). Redan året efter öppnade Restaurang Hov i Villa Björkhem.

 

Till skillnad från andra friluftsmuseer som grundades i början av 1900-talet var det inte Skansen, utan Maihaugen i Lillehammer, som utgjorde förebilden för Jamtlis grundare. Visionen var att i nykterhetens, folkgemenskapens och nationalismens anda skapa en levande arena för traditionell folkkultur. Man arrangerade kurser i hantverk, byggnadskonst och folkdans, och man anordnade spelmansstämmor, folkfester och marknader.

 

Parallellt drevs en omfattande insamling av föremål. Samlingarna växte snabbt, och behovet av lokaler för utställning, vård och magasinering blev allt mer påtagligt. Tack vare statliga bidrag kunde grundstenen till ett nytt museibygge läggas ned 1928. Man var inspirerade av Vasa-tidens slottsarkitektur, och det var en ståtlig byggnad som två år senare kunde invigas. Museet rymde samlingar av konst, arkeologiska föremål och textilier, med Överhogdalsbonaderna som främsta klenod.
Parallellt med traditionell utställningsverksamhet var man tidigt ute med fostrande aktiviteter utomhus: Från 1937 till 1948 ordnades varje sommar ”parklek” för barn. Här finns ett frö till det pedagogiska arbete som i senare tid har blivit något av ett kännemärke för Jamtli.

 

1953 började man arrangera danstillställningar med levande musik under namnet ”Jamtlikväll”. Evenemanget blev mycket populärt, och kom att arrangeras varje onsdag under sommarhalvåret ända fram till 1979. De första åren var det särskilt familjer som kom. Med tiden blev arrangemanget dock mer ungdomsinriktat. Byggnader och parkanläggning slets ned, samtidigt som museiverksamheten inte fick tillräckliga resurser. Mot slutet av 1960-talet började läget bli krisartat, och en genomgående renovering av såväl byggnader som verksamhet var oundviklig.
År 1974 omorganiserades länsmuseet till en stiftelse. Stiftarna var Jämtlands län landsting, Östersunds kommun, föreningen Heimbygda (bildad 1923) och Jämtlands läns konstförening (bildad 1912).

 

Friska vindar blåste under den här tiden genom museivärlden liksom genom resten av samhället. Byggnader och föremål skulle inte längre bara ställas ut, de skulle användas aktivt för lärande och upplevelser. På Jamtli började man arbeta för att skapa en serie levande miljöer från olika historiska epoker. Sommaren 1984 kunde Jamtli öppna som ”ett levande förr i världen”, med rollspelande aktörer ute i miljöerna. Två år senare bytte denna verksamhet namn till ”Historieland.” Parallellt utvecklades museets rådgivningstjänst inom byggnadsvård och arkeologi.
Byggnaden från 1930 var inte idealisk för det nya Jamtli. Problemet med magasinering av föremål löstes 1975, då man övertog det militära spannmålslagret Havremagasinet. Behovet av moderna utställningslokaler blev allt mer tydligt. 1990 stack man spaden i jorden, och fem år senare kunde ett nytt museum invigas. Äntligen fick man lokaler och utrustning för tidsenliga utställningar, och kafé och museibutik fick rikligt utrymme. Ute- och innemuseet knöts ihop till en enhet, medan kontorsfunktioner, arkiv och bibliotek samlades i det gamla museet.

 

I takt med att Jamtli levde upp som Historieland, växte intresset att åter använda området som arena för allt från folkfester till företagsjubileer. Den pedagogiska verksamheten utvecklades, och omfattar numera aktiviteter för alla åldersgrupper året om. Satsningar på stora evenemang som, (förutom Jamtli Historieland) Jamtli Vårmarknad, Jamtlinatt och Jamtli Julmarknad, har gett resultat och gör att Jamtli i dag är ett av de tre mest populära turistmålen i Östersund. Museet har tilldelats en rad priser under åren, bland andra Svenskt kulturarvs museipris (1999), Barnens turistpris (2006) och pris för bästa utställning 2011, ”Allt om paradiset”. Jamtli utsågs därtill till ”Årets museum” i Sverige 2014.

 

Jamtli utvecklas ständigt och friluftsmuseets kulturhistoriska miljöer har under de senaste tio åren kompletterats med år 1956 (en bensinmack, en banvaktstuga och en Konsumbuss) och ”Det moderna samhället 1975” som inkluderar också en lek- och lärpark på det populära tv-programmet ”Fem myror är fler än fyra elefanters” grund.