Klicka för att söka Aktivera talande webb Byt språk

Tillfälliga utställningar

Jamtlis tillfälliga utställningar tar upp aktuella former och trender inom konst, foto och samhällsutveckling och belyser intressanta historiska teman både från förr och nu.

Boka skolprogram på telefon tel + 46 63-15 01 27.
Visningar, after work och andra arrangemang bokas på tel + 46 63 15 01 07.

17 juni–5 maj 2019

Sex sekler av samtid

Nationalmuseum Jamtli är en arena för konst- och designupplevelser med måleri, skulptur, konsthantverk och design ur Nationalmuseums samlingar. Första utställningen Sex sekler av samtid bjuder på internationellt erkända konstnärer som Rembrandt, Alexander Roslin, Ulrica Fredrika Pasch, Rubens, Jenny Nyström och Carl Larsson. Här visas samlad konst av yppersta klass, från Gustav Vasas 1500-tal till världsmedborgarens 2000-tal.

6 april–25 augusti 2019

En sagolik skola – Folkskolan 175 år

Det är 175 år sen folkskolan infördes i Sverige. God läsning och bra bilder – endast det bästa är gott nog för barnen! Ambitionerna med folkskolans utveckling under första delen av 1900-talet var stora.
I utställningen berättas om folkskolans pionjärer, om barnens och lärarnas villkor. Med tyngdpunkt på bilder och berättande. Följ Fredrika och August och deras lärare genom utställningens olika rum och epoker. Se hur det såg ut hemma hos lärarinnan, följ med in i SAGA-bibliotekets värld, lyssna på Ulf Starks nyskrivna berättelser och fundera på hur framtidens skola kommer att te sig. Här finns något för alla i familjen.
Utställningen är producerad av Lärarstiftelsen.

16-28 april

SPILL! min värld 2030

Spillotekets Innovationstävling.

Jamtli Kafé

 

Kommande utställningar

 

INSTÄLLD!

17 mars–28 april 2019

Om projektet Ikoner

Filip Brovinger från Jämtland gillar superhjältar, som Spindelmannen till exempel. I fotoutställningen Ikoner fick han chansen att själv ikläda sig rollen som superhjälte för en dag. Hans porträtt som tagits av Emma Svensson visas i Jamtli Kafé tillsammans med en film som beskriver arbetet bakom fotoutställningen Ikoner, som initierats av Glada Hudikteatern.

(För mer information om utställningen Ikoner kontakta Glada Hudikteatern.)

 

 

5 maj–16 juni 2019

Hästar och Hästfolk

Fotografier av Meta Sjödin.

Jamtli Kafé

 

 

12 maj–20 oktober 2019

Önskeutställningen

Medlemmar i Jämtlands läns konstförening har valt ut sina favoriter ur Jamtlis över 3000 verk stora konstsamling. I urvalet finns verk av bland andra Leander Engström och Maria Wrangel.

Invigning söndag 12 maj kl 15.00.

Konstvåningen

 

 

28 maj 2019–18 april 2020

Från gryning till skymning – nordisk konst kring sekelskiftet 1900

Nationalmuseum Jamtli

 

1800-talets sista decennier var en tid av radikal utveckling i konstens Norden. Unga konstnärer tröttnade på den konservativa atmosfären vid konstakademierna där historiemåleriet värderades högst. En efter en sökte sig flera av de mest begåvade eleverna utomlands, i de flesta fall till Frankrike och Paris. Här upplevde man plötsligt frihet. Inte minst genom att kvinnliga konstnärer mötte långt bättre villkor i Paris än hemma i Norden. Eva Bonnier och Harriet Backer var framträdande bland skandinaverna. Långt borta från historiemåleriets artificiella bildvärld kunde man istället rikta blicken mot verkligheten, för att måla denna med samma inlevelse och allvar.

 

Omkring 1890 började man efterlysa en mer tydligt nationell nordisk konst. Röster höjdes för att få konstnärerna att återvända hem, för att måla de egna länderna på ett sätt som uttryckte deras särart. I Sverige kan man beskriva utvecklingen som om man gick från gryning och dagsljus till skymning och kvällsljus. Främst inom landskapsmåleriet men på sätt och vis även inom porträttmåleriet som blev mer introvert.

 

Utställningen avrundas med en serie skymningsmotiv. Från interiörer med umgänge runt bord med levande ljus, till Eugène Janssons suggestiva vyer från Stockholm. Litteraturen var nu som tidigare en viktig ingång till bildkonsten. I Sverige rörde sig till exempel Strindberg i staden på ett sätt som för tankarna till Charles Baudelaire och Émile Zola. Staden rymde snart sin egen mytologi som tillsammans med att läsarens respektive betraktarens fantasi bereddes större inflytande gjorde bilder som den här till starka och närmast dramatiska upplevelser trots att ingenting utspelar sig i dem – ett folktomt stadsrum som bildar scen för betraktarens fantasi.