Klicka för att söka Aktivera talande webb Byt språk

Tillfälliga utställningar

Jamtlis tillfälliga utställningar tar upp aktuella former och trender inom konst, foto och samhällsutveckling och belyser intressanta historiska teman både från förr och nu.

Boka skolprogram på telefon tel + 46 63-15 01 27.
Visningar, after work och andra arrangemang bokas på tel + 46 63 15 01 07.

28 maj 2019–19 april 2020

Från gryning till skymning – nordisk konst kring sekelskiftet 1900

Nationalmuseum Jamtli

 

1800-talets sista decennier var en tid av radikal utveckling i konstens Norden. Unga konstnärer tröttnade på den konservativa atmosfären vid konstakademierna där historiemåleriet värderades högst. En efter en sökte sig flera av de mest begåvade eleverna utomlands, i de flesta fall till Frankrike och Paris. Här upplevde man plötsligt frihet. Inte minst genom att kvinnliga konstnärer mötte långt bättre villkor i Paris än hemma i Norden. Eva Bonnier och Harriet Backer var framträdande bland skandinaverna. Långt borta från historiemåleriets artificiella bildvärld kunde man istället rikta blicken mot verkligheten, för att måla denna med samma inlevelse och allvar.

Läs mer

 

Omkring 1890 började man efterlysa en mer tydligt nationell nordisk konst. Röster höjdes för att få konstnärerna att återvända hem, för att måla de egna länderna på ett sätt som uttryckte deras särart. I Sverige kan man beskriva utvecklingen som om man gick från gryning och dagsljus till skymning och kvällsljus. Främst inom landskapsmåleriet men på sätt och vis även inom porträttmåleriet som blev mer introvert.

 

Utställningen avrundas med en serie skymningsmotiv. Från interiörer med umgänge runt bord med levande ljus, till Eugène Janssons suggestiva vyer från Stockholm. Litteraturen var nu som tidigare en viktig ingång till bildkonsten. I Sverige rörde sig till exempel Strindberg i staden på ett sätt som för tankarna till Charles Baudelaire och Émile Zola. Staden rymde snart sin egen mytologi som tillsammans med att läsarens respektive betraktarens fantasi bereddes större inflytande gjorde bilder som den här till starka och närmast dramatiska upplevelser trots att ingenting utspelar sig i dem – ett folktomt stadsrum som bildar scen för betraktarens fantasi.

 

Visa mindre

2 februari–26 april 2020

Bygga broar

Tänk om broar inte fanns! Kliv in i en interaktiv utställning om broarnas historia. Experimentera med hållfasthet, känn hur det känns att gå över hängbron, bygg tunnlar, konstruera en valvbro och lös bondens problem när han ska ta sina djur över bäcken. I text och bild berättas om broar genom tiderna, allt från de första lianerna över raviner till luftbron ut i rymden.

Produktion: Teknikens Hus, Luleå

 

Utställningen visar också fotografier från Jamtlis bildarkiv som ger exempel på hur vi tagit oss fram över vatten på olika sätt under många år.

15 mars–16 aug

Nya ljusår och ögonblick

Fotografier av Göran Strand och Jan Andersson.

Jamtli Kafé 

Kommande utställningar

 

26 april 2020–21 feb 2021

Mat

Vad är det vi äter egentligen och varför? En utställning om våra matvanor och deras ursprung – från nöd till överflöd, från egenproducerad till att hela världen blivit vårt skafferi och med framtidens utmaningar i blickfånget. Vad ansågs nyttigt förr och hur är det idag och i framtiden? Vad är egentligen svensk mat? Hur kan vi äta klimatsmart och hur klarar vi matförsörjningen vid en samhällskris? Kan maten också vara konst och en besöksanledning? Lekfullt och tankeväckande kring ett högaktuellt tema.

Produktion: Jamtli i samarbete med projektet Matkompetenscentrum Jämtland Härjedalen.

 

19 maj 2020–11 april 2021

1700-tal – Sverige och Europa

Ett slottsbygge, en teaterkung och skickliga diplomater: viktiga ingredienser i 1700-talets blomstrande kulturliv. Möt konstnärerna som tog rokokon till Sverige, och de som lämnade landet för lysande karriärer vid kontinentens hov.

Läs mer

 

Den nya utställningen, som öppnar på Nationalmuseum Jamtli den 19 maj, handlar om relationerna mellan Sverige och Europa under 1700-talet inom bildkonst och konsthantverk. Den tar dig med genom ett århundrade präglat av krig och svåra umbäranden, men också av framtidsoptimism, nyttotänkande och tron på vetenskap där konsten hänge nära samman med politik och diplomati.

 

Vi bekantar oss bland annat med nya idéer och konstnärer som kom från Frankrike till Sverige för att delta i bygget av det nya kungliga slottet i Stockholm i början av seklet. Vi tittar också närmare på den direkta påverkan som Gustav III hade på kulturen under senare delen av århundradet.

 

Samtidigt som fransmännen kom till Sverige reste svenskarna ut i Europa. Flera konstnärer gjorde karriärer som hovmålare. Utöver konstnärliga talanger bidrog social begåvning och sinne för affärer till positioner i samhällets toppskikt. Den klarast lysande stjärnan var Alexander Roslin, som efter bara drygt ett år i Paris (1753) valdes in som ledamot i den franska konstakademien. På hemmafronten skildrade konstnären Pehr Hilleström vardagliga scener från såväl bruksmiljöer som kök och salonger.

 

Utställningen tar upp teman som krig och diplomati, handel och vetenskap, rokokons födelse, Gustav III i Italien, nyklassicismen och engelska influenser. Vi möter konstnärer som Alexander Roslin, Johan Tobias Sergel, Carl Hårleman, Louis Jean Desprez, Angelika Kauffman, Carl August Ehrensvärd, Pehr Hilleström, Elias Martin och Carl Fredrik von Breda.

 

Ca 180 verk från Nationalmuseums samling av svensk och fransk 1700-talskonst visas: porträtt, landskaps- och stillebenmåleri, vardagliga interiörbilder, men även teckningar, unika skisser och ritningar, som aldrig tidigare ställts ut. Dessutom ingår porslin och fajans, guldsmide samt möbler och andra konsthantverksföremål.

 

Visa mindre

 

31 maj–13 sept

Örjan Noring – modig kolorist och insiktsfull glesbygdsskildrare

Få konstnärer har som Örjan Noring (1920-2008) skildrat melankoli i glesbygd som Örjan Noring. Det är likaså få konstnärer som målat så i kolorit och färg explosiva landskapsbilder som han. Noring räknas som en av de främsta jämtländska konstnärerna under 1900-talets andra hälft och med denna utställning uppmärksammas hundraårsjubileet av Örjan Norings födelse.

Produktion: Jämtlands läns konstförening i samarbete med Jamtli.

 

22 nov–17 jan 2021

Kristin och Magnus på resa i medeltiden

Hur var det att växa upp på medeltiden? På den här tiden lydde Jämtland och Härjedalen under Norge, där Magnus Lagaböters landslag från 1274 var rättesnöret. Vilken betydelse hade lagen för barn och för andra svaga grupper i samhället. Vandringsutställningen med aktiviteter för alla åldrar visas på olika platser där landslagen var gällande. Varje ny visningsplats bidrar med sin plats medeltidsberättelser.

Produktion: Norskt barnemuseum, Stavanger museer, i samarbete med Landlovsprosjektet, Universitetet i Bergen.