Vattenföroreningar
Vattenföroreningar kan beskrivas på många olika sätt. Vanligtvis menas ett eller flera ämnen som samlats i en sådan koncentration i vattnet att de orsakar problem för djur och människor. Hav, sjöar, älvar och andra vattendrag klarar att naturligt upplösa dessa ämnen om de inte tillförs i allt för stor mängd. Effekterna av föroreningar i vatten beror nästan uteslutande på vilken mängd gift som tillförs och hur stor vattenvolym det släpps ut i.
"The introduction by man, directly or indirectly, of substances or energy into the marine environment (including estuaries) resulting in such deleterious effects as harm to living resources, hazards to human health, hinderance to marine activities, including fishing, impairment of quality for use of sea water and reduction of amenities."
FN:s definition av vattenföroreningar i en rapport från 1971.
Det finns olika typer av vattenföroreningar När vi tänker på vatten handlar det ofta om ytvatten i sjöar, hav och älvar. De mest synbara vattenföroreningarna lägger sig just på ytvattnet, exempelvis oljespill från ett fartyg. Mycket av jordens vatten är dock inte synligt utan finns under jorden samlade i akvifärer och kallas grundvatten. Akvifär är en geologisk bildning där grundvatten kan magasineras. Dessa levererar vatten till älvarna samt till vårt dricksvatten. Förorening av grundvatten syns inte men är likväl ett stort problem.
Ytvatten och grundvatten kan förorenas på flera olika sätt, dels genom att utsläppen kommer från en punktkälla exempelvis ett läckande rör från en fabrik eller från ett oljefartyg på havet. Punktkällorna är lättare att avgränsa och åtgärda än de diffusa föroreningskällorna, där källan genom naturliga processer fortsätter att läcka ut skadliga ämnen trots att det inte sker någon påfyllning. Exempel på diffusa föroreningskällor är jordbruks- och skogsmark som läcker näringsämnen.
Nästan all mänsklig aktivitet påverkar vattenmiljön på något sätt och 80 % av havets föroreningar har sitt ursprung på land. Utsläpp från fabrikernas skorstenar hamnar i atmosfären och slutligen i havet i form av regn. Här följer exempel på de största vattenföroreningskällorna.
Förorenat vatten. Foto: Goldman, Luther C., U.S. Fish and Wildlife Service
Mänsklig avföring är ett växande problem i och med att befolkningen ökar. I utvecklingsländer påverkas miljön direkt vilket leder till vattenburna sjukdomar som diarré sprids snabbt. Problemen finns även till viss del i västvärlden när avloppsvatten pumpas ut i sjöar och hav. Avföring är i teorin naturligt nedbrytbart, men består i praktiken även av andra giftiga ämnen; exempelvis mediciner och virus. Avloppsvatten tillsammans med gödningsmedel kan skapa enorm tillväxt av alger i vattnet. Algerna absorberar syre och kväver allt annat liv vilket leder till döda zoner. Förutom giftiga ämnen som spolas ner i toaletten hamnar också tvättmedel och diskmedel till slut i våra vatten liksom bekämpningsmedel från trädgården och avrinningsvatten från vägar.
Foto: French, W.L., U.S. Fish and Wildlife Service
En annan typ av förorening är minskat tillflöde av sediment från älvarna till havet, vilket kan inträffa vid dammbyggnationer. Detta kan leda till att havets näringstillflöde kraftigt reduceras. Ett allt för högt tillflöde av sediment kan också vara skadligt eftersom vattnet grumlas och fiskarna dör av syrebrist.
Privata och offentliga hemsidor
Introduction of water pollution: for students of all ages !!
UK Rivers Network (eng)
river pollution
Peoples trust – for the environment (eng)
miljöportalen
Aktuell forskning inom miljö från Chalmers och Göteborgs universitet
vattenföroreningar
Naturvårdsverket
FN:s definition av vattenföroreningar i en rapport från 1971.
Det finns olika typer av vattenföroreningar När vi tänker på vatten handlar det ofta om ytvatten i sjöar, hav och älvar. De mest synbara vattenföroreningarna lägger sig just på ytvattnet, exempelvis oljespill från ett fartyg. Mycket av jordens vatten är dock inte synligt utan finns under jorden samlade i akvifärer och kallas grundvatten. Akvifär är en geologisk bildning där grundvatten kan magasineras. Dessa levererar vatten till älvarna samt till vårt dricksvatten. Förorening av grundvatten syns inte men är likväl ett stort problem.
Ytvatten och grundvatten kan förorenas på flera olika sätt, dels genom att utsläppen kommer från en punktkälla exempelvis ett läckande rör från en fabrik eller från ett oljefartyg på havet. Punktkällorna är lättare att avgränsa och åtgärda än de diffusa föroreningskällorna, där källan genom naturliga processer fortsätter att läcka ut skadliga ämnen trots att det inte sker någon påfyllning. Exempel på diffusa föroreningskällor är jordbruks- och skogsmark som läcker näringsämnen.
Nästan all mänsklig aktivitet påverkar vattenmiljön på något sätt och 80 % av havets föroreningar har sitt ursprung på land. Utsläpp från fabrikernas skorstenar hamnar i atmosfären och slutligen i havet i form av regn. Här följer exempel på de största vattenföroreningskällorna.
Förorenat vatten. Foto: Goldman, Luther C., U.S. Fish and Wildlife Service
Avloppsvatten och gödningsmedel
Ungefär hälften av all förorening i haven orsakas av kloakvatten och annat avfall. 400 biljoner ton industriellt avfall alstras varje år och pumpas till stor del ut i hav, sjöar och älvar. Dock har det skett en klar förbättring på senare år.Mänsklig avföring är ett växande problem i och med att befolkningen ökar. I utvecklingsländer påverkas miljön direkt vilket leder till vattenburna sjukdomar som diarré sprids snabbt. Problemen finns även till viss del i västvärlden när avloppsvatten pumpas ut i sjöar och hav. Avföring är i teorin naturligt nedbrytbart, men består i praktiken även av andra giftiga ämnen; exempelvis mediciner och virus. Avloppsvatten tillsammans med gödningsmedel kan skapa enorm tillväxt av alger i vattnet. Algerna absorberar syre och kväver allt annat liv vilket leder till döda zoner. Förutom giftiga ämnen som spolas ner i toaletten hamnar också tvättmedel och diskmedel till slut i våra vatten liksom bekämpningsmedel från trädgården och avrinningsvatten från vägar.
Kemiskt avfall
En halv miljon ton av det giftiga ämnet PCB (polyklorerade bifenyler) beräknas ha släppts ut under 1900-talet. PCB är förbjudet i Sverige sedan 1972, men ämnet har en lång nedbrytningstid och finns därför fortfarande kvar i miljön. PCB användes framförallt i olja, kondensatorer och transformatorer. Andra typer av giftigt utsläpp kommer från tungmetaller speciellt grafit, kadmium och kvicksilver. Kadmium och kvicksilver används fortfarande till viss del i batterier medan grafit tidigare ingick som komponent i bensin.Foto: French, W.L., U.S. Fish and Wildlife Service
Radioaktivt avfall
Höga doser av radioaktivt avfall kan vara dödligt och mindre doser kan orsaka cancer och illamående. Kärnkraftverken Sellafield i England respektive Cap La Hauge i Frankrike utgör tillsammans Europas största utsläppskällor av radioaktivt avfall i havet.Oljeutsläpp
Om man nämner oljekatastrofer tänker de flesta på stora massor av svart olja som släppts ut från något fartyg. Oljeutsläppen får ofta katastrofala konsekvenser för fåglar och andra djur som lever längs kusterna och ute till havs. Dessa dramatiska olyckor är dock bara en liten del av alla oljeutsläpp som sker till havs. I själva verket sker 70 % av utsläppen avsiktligt då fartyg dumpar olja från maskinrum eller barlastvatten under resan. Till viss del kommer utsläppen även från personer som spolar ner oljerester i toaletten. Sverige har fram till idag varit relativt förskonat från tankerolyckor till havs. Men vi kan aldrig bortse från en sådan olycka i framtiden eftersom Öresund kontinuerligt trafikeras av stora oljefartyg.Plastsopor
Plast är det vanligaste materialet som spolas upp på stränderna. Plast är lätt, flyter bra och kan färdas långa avstånd på vattnet. Många plastsorter är heller inte biologisk nedbrytbara utan kan finnas i naturen mellan 450-600 år. Plasten i sig är inte giftig men skapar farliga fällor för djurlivet, exempelvis kan fiskar fastna i plastlinor och kvävas till döds.Främmande arter
Främmande arter är djur och växter från ett annat område som introducerats i ett nytt ekosystem där de inte hör hemma. De kan vara skadliga för både den biologiska mångfalden samt för människors hälsa. Utanför sin normala miljö har de inga naturliga fiender och konkurrerar därför ut arter som hör hemma i området. Ett exempel på oavsiktlig införsel är när fartyg tömmer ut sitt barlastvatten med vattenlevande organismer, eller när främmande organismer får fäste på båtarnas skrov. I forskningssyfte införs också avsiktligt en del vattenlevande djur.Andra former av föroreningar
Termisk förorening (varmt vatten) från industrier skapar problem i älvar. Vattenlevande växter och djur får svårt att överleva då temperaturen i älven höjs och syrehalten minskar.En annan typ av förorening är minskat tillflöde av sediment från älvarna till havet, vilket kan inträffa vid dammbyggnationer. Detta kan leda till att havets näringstillflöde kraftigt reduceras. Ett allt för högt tillflöde av sediment kan också vara skadligt eftersom vattnet grumlas och fiskarna dör av syrebrist.
Privata och offentliga hemsidor
Introduction of water pollution: for students of all ages !! UK Rivers Network (eng)
river pollution
Peoples trust – for the environment (eng)
miljöportalen
Aktuell forskning inom miljö från Chalmers och Göteborgs universitet
vattenföroreningar
Naturvårdsverket