Vi odlade till husbehov

Är namnet på en bok som Lena Nygårds skrivit. Lena som var projektledare för POM:s fröupprop har tagit del av en hel massa fantastiska berättelser av de människor som vårdar det gröna kuturarvet. En av berättelserna kommer ifrån Jämtland och handlar om hur man har fört vidare och odlat kålrot.
"I hundra år har denna sort vuxit på Trutsgård, en gång i tiden ett fäbodställe stax utanför Östersund. Här bodde Margareta Olsen ensam med sin son Ture. Man odlade till eget hushål med även till försäljning. Margareta reste in med bussen och sålde grönsaker på torget. På trettiotalet tog man arbetshjälp-Assar Hedberg började arbeta på gården. Då Ture aldrig gifte sig och fick egna barn blev Assar som barn i gården. När Ture inte längre orkade bo kvar på gården fick Assar och hans Mary överta gården. Men på ett villkor- kålroten skulle fortsätta att odlas!"
Det har den gjort och för några år sedan fick Assar och Mary guldärtan för sitt odlande.

"Utmärkelsen Guldärtan delas ut av Programmet för odlad mångfald (POM) i samarbete med Länsstyrelserna runt om i landet. Syftet är att uppmärksamma de personer som genom sitt idoga arbete bevarar och håller liv i mångfalden av vårt gröna kulturarv. Utmärkelsen vill även uppmuntra intresset för våra gamla lokala växtsorter som förutom sina värdefulla växtegenskaper också bär på en rik kulturhistoria."

På Jamtli odlar vi också denna goda kålrot.

Som avslut på dagens inlägg ska ni få Lenas dikt om fröet.

Fröet

Fröet, denna förunderliga skapelse med förmåga
att bida sin tid
att skapa liv
att mångfaldiga sig.
Så inventar klokskapen den dag då mångfalden övervinner enfalden.