Iskallt Stenmark

Har tillbringat en halvtimme idag som gränsvakt i ett 2 timmar långt rollspel. Inget speciellt med idag, det gör jag varje dag fram till lovet. Nåja, själva den fiktiva gränsposteringen ligger vid det på Jamtli uppbyggda Café Slalom. Utanpå finns inte många likheter med fiket från Frösön men inuti är det väldigt likt. Som i orginalet serveras choklad, vispgrädde och brödportion.
För ovanlighetens skull så blir det inte mer matprat idag (nästan)utan minnet seglar åter igen iväg till barndomens 70-tal.
Café Slalom kom ju till som en direkt följd av att det låg en slalombacke i närheten, Ladängen hette den. Där var det SM i Slalom på 30-talet men från min tid minns inga SM, det är andra minnen som lever kvar.
Ladängen hade en släplift som bestod av ett rep med byglar som skulle ta en upp. Det fungerade dåligt. Om det var mitt eller liftens fel vet jag inte men oftast fick man släpas upp då man missat själva bygeln. Trots ett krampaktikt grepp gled händerna på repet till nästa bygel som också missades osv osv. När man till slut var uppe vid dagens andra eller tredje åk var HellyHansenvantarna redan genomblöta. Gortex fanns ju inte utan de var gjorda av en tunn nylon utanpå ett vitt ludd som var fodret. Eländet hade kunna stanna där men tyvärr. Produktutvecklingen 1974 hade nått det stadiet att mycket, det mesta faktiskt, var gjort av plast. Mina metallicblå pjäxor var gjorda av en 5 mm tunn plast, inget foder samt en 2 cm tjock plastsula. Dom var varesig sköna eller varma. Till det tjatade jag till till mig ett par slalombyxor av Stenmarksmodell. Jättesnygga gul/blå i stretch med vadderade knän och utsvängda längst ner. Då dom var lika rymliga som skoldagens La Pazjeans fick det inte plats med så mycket under helt enkelt. Men dom var ju tuffare än täckbyxorna som mamma sytt. Det enda varma var mössan och täckjackan men det hjälpe inte riktigt. Minnena av Ladängen är kalla minnen.
En annan gång, tror det var i Åkersjön, skulle jag och min kompis vara ännu tuffare så vi åkte i jeans. Det var ännu kallare, helst efter några vurpor då jeansen blivit blöta för att sen frysa till is. Det gjorde vi aldrig om, även om det var riktigt riktigt tufft.
Kanske därför har jag inte åkt slalom på 28 år. Snowboard och längdskidor har det blivit men inte slalom. Kanske beror på dom frostiga kvällarna i Ladängen.
Cafe Slalom då? Jo, jag var där nån gång men jag borde gått in i cafévärmen oftare.
Det tar jag igen nu...