Nu är det snart slut på april och dags för nästa bloggare att ta över. April har gått oerhört fort. Framför oss har vi massor med roliga Jamtli arrangemang, skolprogram, förskolepragram. Det är besök av öppna förskolan i ladugården, besök av andra skolor/förskolor, energikampen, tidsresor, vårmarkanad (missa inte den med Peter Gaunitz), nationaldagsfirande med buföring, invigning av kyrkan med hästskjuts, midsommarfirande och historielandssäsong. Så det är mycket som ska ställas i ordning. Och inte att glömma så ska vi göra vårbruk,stänga hagar plantera, så grönsaker mm. Så håll utkik på hemsidan vad som är på gång. Och allra bäst är att göra ett besök hos oss. Vi ses i vårsolen/Carin

Med att presentera Jamtlis får. Detta för att kunna få visa en bild av nyfödda lamm, men det verkar dröja ännu har inget lamm kommit till världen. Jamtlis får som är av rasen Klövsjöfår och på allmogefårets hemsida kan man läsa följande
"Dagens Klövsjöfår härstammar alla från en grupp som Ivar Andreasson köpte av Maj Olander i Klövsjö 1991. Klövsjöfåret är ofta vita eller svarta med vita strumpor eller/och täkning i ansiktet. Även grå och bruna förekommer.
Ullen är av ryatyp, oftast så lång att den når ner till marken och har tydlig mittbena. Det förekommer även djur som har vadmalsull, så även i ursprungsbesättningen. Klövsjöfåret har ett ullfritt ansikte som glänser och kort svans. Kroppshållningen är ganska låg och bred.Tackorna är exemplariska mödrar och får vanligen kring två lamm och lammar bra i grupp. Djuren är väldigt tillgivna. Detta är viktigt vid valet av livdjur. Baggen kan vanligen gå med flocken hela året och är väldigt beskyddande av tackorna och lammen. Under hösten 2004 kom ytterligare några djur med i genbanken. De härstammar alla från några få besättningar som härstammar från Klövsjö. Klövsjöfåret skall inte blandas med andra fårraser! Antalet djur som är med i genbanken ökar ständigt, men fler genbanker behövs. Framförallt i Jämtland, så att man kan tillvarata de nyupptäckta materialet i Klövsjö.

Jamtlis får är med i Maedi Visna programmet och vi har nu M2 status. http://www.sjv.se/amnesomraden/djur/
omdjurenblirsjuka/smittsammadjursjukdomar/maedivisna.4.2399437f11fd570e67580001207.html

Vi kommer under hösten att sälja lamm till liv om någon är intresserad.

Och när lammen kommer så ska jag lägga in bilder på Jamtlis hemsida http://www.jamtli.com/4610.aktuellt_om_djuren_och_jordbruket.html
så håll utkik

är denna lilla tjej, och nästan alldeles alldeles nyfödd. Alhagens Cilla heter mamman och hon lurade oss faktiskt lite för vi trodde ganska länge att hon inte var dräktig. Men i morse kom denna lilla tjej. Nu väntar vi bara på att fåren ska komma igåg och lamma......

Han vikarierar i ladugården men Du träffar honom också på historieland under sommaren oftast som bonde på Näsgården men ibland som stadsman. Under våren jobbar Gunnar med energikampen och på hösten med vårt program "På flykt". Det finns så otroligt mycket att göra här på Jamtli så det är bara att komma och besöka oss!!

vårjobben i full gång. Det klipps häckar, träd dras upp (sorkätna) och det krattas för fullt. Det blev trots allt en tidig vår trots att påsken var sen. På bilden ser ni Bettan Grenholm som jobbar i ladugården. Bettan jobbar halvtid året runt och om Du besöker ladugården i helgen träffar Du henne.

heter Jamtlis hästar. De är av rasen Nordsvensk Brukshäst. Vi använder dom till all möjlig körning. I jordbruket på Jamtli använder vi hästarna när vi plöjer, harvar, sår, vältar och sedan skördar både hö spannmål och potatis. Varje onsdag kör vi barn på öppna förskolan. Vi kör också en del bröllopspar. Samt så klart vanlig motionskörning.
Vi som jobbar på jordbrukssektionen tycker det är bra när våra besökare vill hälsa och tycka om våra djur MEN vi vill inte att våra besökare ska ge dom mat av olika slag och det beror på att hästar är väldigt känsliga för foderbyten och otroligt känsliga för dåligt foder som gammalt gräs och hö. För några år sedan var vi nära att mista Blacka just för att hon åt fel foder och drabbades av fång. Så kära hästvänner det räcker så gott med att ni klappar hästarna dom tycker lika mycket om er då med.

äter vi i påskveckan och på påskafton 6 miljoner ägg i timman. På Jamtli har vi Hedemorahöns en gammal lantras.

Hedemorahönan
De nordligaste av de tillvaratagna lantrashönsen. Dessa höns har lång tradition som brudgåvor och har funnits på gårdarna i Hedemoratrakten så länge man minns och kan berätta. Nuvarande hedemorahöns kommer från byn Trollbo.
Kännetecken
Det finns blå, svarta (ofta med inslag av annan färg i hals- och sadelfjädrar), vita eller nästan vita samt mindre frekvent vild- och vetefärgade. Djuren har en karaktäristisk mycket tät och dunrik fjäderdräkt. Bidunet (bifjädern) som sitter på insidan av kroppsfjädrarna är välutvecklad. Det tyder på lång anpassning till ett kallt klimat. Fjädrarna på en del är av ullig struktur. Ullhönsens fjäderfan saknar hakar som binder ihop det, ungefär som hos silkeshöns. Benen kan vara släta eller lätt befjädrade. Flertåighet kan förekomma. Inslag av svart färg i kam, slör och ansikte är vanligt.Vikt höna 1,5-2 kg, tupp 2-2,5 kg.

Hedemorahönsen är mycket trevliga tillgivna ruggningsbenägna höns. Vi har under våren fått två stycken kullar. Vi har tuppar till salu så hör av dig om du är intresserad.

På Jamtli är kaninen en nymodighet. Vi fick 2010 nytt tillstånd för offentlig förevisning och sökte då också för kaniner. Vi valde att skaffa Mellerudskaniner det är en ras med mycket få individer och vi tyckte att det var intressant att kunna vara med och bevara rasen. Ur beskrivningen av Mellerudskaniner står det så här:

Mellerudskaninen är den andra av våra två svenska lantraskaniner. Den är relativt nyupptäckt (första besättningsbesöket gjordes oktober 2001). Vid årsskiftet 2007-2008 fanns 23 inrapporterade djur fördelat på 11 besättningar och under året föddes 9 kullar med totalt 36 ungar runt om i landet.

Ursprungsdjuren hittades hos Edit Johansson i Mellerud, en döv/stum tant som närmar sig 90 år. "Edit i sjöskogen" hade ett antal kaniner av gammal stam (i ganska dåligt skick) och för henne hade kaninerna alltid varit en självklar del i hushållet då de bidragit med smakligt kött. Djuren har funnits i Dalsland sedan 1937 då hennes familj flyttade dit från Kristinehamn. Djurantalet var tidigare runt 15-20 men hade sista åren minskat drastiskt då hon inte längre slaktade själv.



I omgångar fick genbanken tillgång till 4 djur (2 hanar & 2 honor, som med största sannolikhet var nära släkt). Ytterligare några avelsdjur tillkom under 2007 då kvarvarande djur tillvaratogs. Alla Mellerudskaniner härstammar från dessa ursprungsdjur. Under de år som förökningsarbetet pågått har inga inavelsrelaterade störningar såsom nedsatt fertilitet, missbildningar, dåligt temperament, små kullar eller dålig tillväxt rapporterats.

Och det skulle vara jättekul om fler ville vara med och bevara Mellerudskaninen våra ungar kommer att bli till salu så hör gärna av er till carin.andersson@jamtli.com om ni är intresserade.

Kommer den utlovade bilden på kalven

Äntligen Jamtlis Fannys små killingar efter flera dagars passande så nedkom hon med två stycken getter i morse. En av dom var lite medtagen och framförallt tilltufsad, hade svårt att räta ut bakbenen, men på eftermiddagen såg det mycket bättre ut. Nu är det faktiskt bara fåren kvar, så håll tummarna att allt kommer att gå bra där med.

En alldeles underbart trevlig eftermiddag med underbara arbetskompisar tårtätning, uppvaktning, mat och bowling. Vilket härligt gäng vi är på Jamtli ja både ni som var med och ni som inte kunde vara med. Tusen Tack!!

Med två stycken killingar en get och en bockkilling. Tidigare har Kärrtorps Tärna fått en bockkilling så nu är det bara Jamtlis Fanny som är kvar. Har Ni några förslag på namn så skicka gärna in dom till: carin.andersson@jamtli.com
På Jamtli har vi i vår djurbesättninng bara lantrasdjur och getterna är av rasen Jämtget. På allmogegetens hemsida kan man läsa följande om dessa getter:

Jämtget
Jämtgeten är en oförädlad lantrasget med anpassning till fäboddrift. Den var förr vanlig i framförallt Jämtland och Härjedalen. Det som i första hand skiljer den från den sydligare allmogegeten är just anpassningen till det nordliga klimatet, bete och foder.

Ursprung
Dagens besättningar av jämtget härstammar dels från Skånes djurpark, dels från en privatbesättning i Aspås i norra Jämtland, den s.k. Engla-stammen.

Jämtgetterna på Skånes djurpark kom till parken 1951 från Oviken i Jämtland, och de var alla vita och behornade. Eventuella färgade individer tog man bort från aveln. Med jämna mellanrum köpte man in nya vita och behornade bockkillingar från gårdar i norra Sverige.

Jämtgetterna ur Engla-stammen kom till Engla Perssons gård i Aspås 1942. Engla i sin tur hade köpt sin första get från en gård i Rödöns socken, vars getter enligt en uppgift hade funnits på gården lika länge som gården själv funnits, dvs åtminstone sedan slutet av 1800-talet. Engla Persson hade som mest ett trettiotal getter samt två bockar, de hade alla de färger som förekommer hos dagens jämtgetter. Getterna fanns på gården i Aspås till 1991, då de togs över av Skansen och Fredriksdals friluftsmuseum.

Utseende
Jämtgeten är lite smäckrare, elegantare och lite mer finlemmad i jämförelse med göingegeten. Huvudet är smalare och finare. Färgen är vanligen vit eller vit med mörkare tecken i form av ansiktsmask och ryggål i brunt, svart eller grått. Bruna/viltfärgade djur förekommer liksom brunbältade. Svartbrokigt har förekommit i någon besättning. Behorning är vanligast, men det förekommer kulliga djur.

Hotbild
Den 31/12 2008 fanns det ca 387 jämtgetter (73 bockar och 314 getter) registrerade i genbanken.
Rasen betraktas som utrotningshotad. Fler bevarare behövs!

Är du intresserad av att skaffa jämtgetter, kontakta genbanksansvarig.

Vi testar också våra getter mot ett virus som förkortas CAE det är ett hiv-liknande virus som man bekämpar genom olika program. Vi har status CAE 2 och hoppas på att under 2011 komma upp i status CAE 3. Ni kan läsa om detta virus nedan


Caprin Artrit Encefalit (CAE)
Introduktion
Andra namn: virusbetingad leukoencephalomyelit.



Caprin artrit/encefalit (CAE) är en anmälningspliktig (SJVFS 2007:90) virussjukdom hos getter. Sjukdomen ger symtom i form av artrit och encefalit, men även pneumoni, avmagring och mastit. De flesta CAE-infektioner förlöper dock subkliniskt. Smittämnet tillhör samma virusfamilj som maedi-visna-viruset (MVV) hos får och HIV-virus hos människa. CAE är en sjukdom som kan ge stora ekonomiska förluster i en getbesättning, främst på grund av minskad produktion och ökad utslagning. Eftersom det varken finns vaccin eller någon riktad behandling försöker man bekämpa sjukdomen genom att sanera drabbade besättningar. CAE ger inte sjukdom hos människa.

Förekomst
Hela världen, med högst prevalens i länder med intensiv getmjölkproduktion som Frankrike, Schweiz, USA och Norge. Oklar prevalens i Sverige, men sannolikt relativt vanlig.



Symtom
•Artrit hos vuxna getter.
•Neurologiska symtom, främst hos killingar.
•Lunginflammation hos vuxna getter.
•Mastit utan feber, med markant sänkt produktion
Dessutom förekommer subklinisk CAE och andra symtom som avmagring och "för tidigt åldrande".

Differentialdiagnoser
Mykoplasmaorsakad artrit, traumatisk artrit, fång, ryggmärgsabscess, medfödda neurologiska defekter, listeria, rabies, lungmask, lungformen av kasseös lymfadenit (böldsjuka), bakteriell mastit med mera.

Etiologi och patogenes




Infektionsagens: CAE-virus, ett lentivirus som tillhör retrovirusen.
Infektionsport: Främst tarmen.
Spridning i djuret: Virus sprids i hela kroppen med hjälp av monocyter. periodisk virusreplikation i målorganen (leder, ryggmärg, hjärna, juver och lungor).
Smittvägar: Främst via råmjölk och mjölk, men även mellan getter.
Överlevnad: En infekterad get är troligen virusbärare hela livet.
Inkubationstid: Lång, men även killingar kan visa symtom.

Provtagning och diagnostik
Serologi.

Behandling och profylax
Ingen behandling tillgänglig.
Sanering av smittade besättningar.
Smittspridningen bryts främst genom att killingen ej får dia geten.

Det känns i alla fall bra att ha koll på dessa sjukdomar.

efter utsäde av gamla sorters korn, råg, potatis, till Jamtlis jordbruk. Midsommarråg med bra grobarhet, gärna någon gammal kornsort naket korn eller annat med lång halm. Potatis gamla sorter allt vårt utsäde har drabbats av brunröta. Har någon eller känner du till andra som har så snälla hör av er till mig.

Till vandrarhemmet på Jamtli har det inte alltid varit så lätt att hitta. Otaliga gånger har det kommit personer ända bort till ladugården och frågat "Vart är vandrarhemmet" I julas kom det ett helt handbollslag vandrande och undrande.
Nu har det kommit upp en skylt som förhoppningsvis ska göra det lite lättare att hitta.
Det visar också viljan att vi alla vill hjälpa till och få Jamtli att fungera bra för våra besökare. På bilden ser Ni Karin som har hand om vandrarhemmet, och Sören och Lars-Åke som designat och tillverkat skylten.

Dagar tog det innan Jamtlis Fjällros fick årets kalv. Idag på eftermiddagen kom han en liten tjurkalv.
Nu kommer vi att ha ladugården stängd ett par dagar så dom får bekanta sig i lugn och ro. Sedan får Ni gärna komma och titta på underverket. Och kom ihåg att fundera på ett passande namn, för enligt tradition ska han ju döpas på midsommarafton.
Och jag får åka in ikväll och titta till de båda och se till att han får i sig mjölk. Så vilket härligt jobb jag har;)ni får se honom på ett suddigt kort ska ta bättre sedan

På Jamtli har vi ett par hundra meter gärdesgårdar som behöver årlig tillsyn och renovering, det är en av Allan Branteruds arbetsuppgifter.
Han stänger hage efter gamla metoder och använder sig av senvuxen gran. Här får vi också ta med i beräkninge att bygga höga hagar för att inte getterna ska hoppa ut. Ska ni hinna med att se Allan stänga hage på Jamtli får ni skynda er för i juni går han i pension. Så fort kälen går ur marken och det torkar upp sätter han igång sitt hagastängningsjobb!

Ibland kan man bli riktigt sur!! Idag gick jag och min kollega Sören som är Jamtlis trädexpert runt och gjorde en inventering bland träd och buskar i trädgårdarna och parken. Å fy vad sorkarna och hararna har haft fest i vinter. Skulle tro att ca 40% av småträd, häckar, buskar och gräsmattor är mer eller mindre skadade. En del gnagt på och en del helt ringbarkade. Det som verkar ha fallit gnagarna bäst i smaken är syren, måbär, rosor, karagan, äppelträd, björk och lite annat smått och gott. Tack o lov har dom inte kommit åt de träd som haft trädskydd.
Gräsmattorna har också blivit vända och det är stora hål överallt.
Hoppas ni andra med trädgårdar inte drabbats lika hårt som Jamtli.

Är namnet på en bok som Lena Nygårds skrivit. Lena som var projektledare för POM:s fröupprop har tagit del av en hel massa fantastiska berättelser av de människor som vårdar det gröna kuturarvet. En av berättelserna kommer ifrån Jämtland och handlar om hur man har fört vidare och odlat kålrot.
"I hundra år har denna sort vuxit på Trutsgård, en gång i tiden ett fäbodställe stax utanför Östersund. Här bodde Margareta Olsen ensam med sin son Ture. Man odlade till eget hushål med även till försäljning. Margareta reste in med bussen och sålde grönsaker på torget. På trettiotalet tog man arbetshjälp-Assar Hedberg började arbeta på gården. Då Ture aldrig gifte sig och fick egna barn blev Assar som barn i gården. När Ture inte längre orkade bo kvar på gården fick Assar och hans Mary överta gården. Men på ett villkor- kålroten skulle fortsätta att odlas!"
Det har den gjort och för några år sedan fick Assar och Mary guldärtan för sitt odlande.

"Utmärkelsen Guldärtan delas ut av Programmet för odlad mångfald (POM) i samarbete med Länsstyrelserna runt om i landet. Syftet är att uppmärksamma de personer som genom sitt idoga arbete bevarar och håller liv i mångfalden av vårt gröna kulturarv. Utmärkelsen vill även uppmuntra intresset för våra gamla lokala växtsorter som förutom sina värdefulla växtegenskaper också bär på en rik kulturhistoria."

På Jamtli odlar vi också denna goda kålrot.

Som avslut på dagens inlägg ska ni få Lenas dikt om fröet.

Fröet

Fröet, denna förunderliga skapelse med förmåga
att bida sin tid
att skapa liv
att mångfaldiga sig.
Så inventar klokskapen den dag då mångfalden övervinner enfalden.

Nu längtar jag verkligen efter försommar och alla blommor. Våren är här med sitt aprilväder snö/regn/sol om vartannat. Poetnarcissen på bilden kommer från POM:s (programmet för odlad mångfalds) lök och knölupprop. Den här narcissen som får representera min längtan efter sol och värme kommer från en plats i Norra Jämtland den har funnits på den platsen sedan före 1940, vårdats av sina ägare och de har givmilt delat med sig till andra.
Det har sedan 2002 varit ett flertal upprop inom POM där man vill hitta och inventera för att kunna bevara för framtiden.
Det har varit upprop för fröer, perenner, rosor,frukt o bär, träd och busk, lök o knöl, sparris och krukväxter.
När tips kommit in har det inventerats och de som är särskilt intressanta har samlats in för provodling på Alnarp. Historien kring det insamlade materialet har också varit högintressant. På Jamtli finns en del av dessa fröer/växter och jag hoppas vi kan komma i fråga för att vara delaktiga och ha ett lokalt klonarkiv på Jamtli.

Wow vilken luft vi fick! Vi har fått ny ventlilation i vårat personalrum! Plötsligt är det normal luftfuktighet och luften känns ren och sval. Idag har vi storstädat väggar hyllor och skåp. Det var fullt av gipsdamm och vad värre var råttskit och då menar jag stora djur. Efter besök av Patrik på Anticimex så blev vi lugna det var gammalt och fanns troligen i gullfibern. Tack och lov för det! Och det är faktiskt så att har man små möss i ladugården så finns det inga stora råttor, för när dom kommer flyr de små så det är lite grann att välja mellan pest o kolera tycker jag som inte gillar varken stora eller små.
På bilden är Amanuel och Berit som tillsammans med Gerd och Mimmi sköter all lokalvård på Jamtli.

Här står Anna-Karin och Maj och kapar, klyver och ladar veden. Vedboden är full och vi ladar utanför för att ha lite extra. Veden kapas till 30 cm bitar och klyvs i 6 eller 8 bitar, allt för att den ska gå in i spisarna som finns i de gamla husen.Som sagt veden värmer många gånger.

Här klyvs veden i enmeters bitar av Örjan som jobbar i ladugården.

På Jamtli går det en hel massa ved på sommaren! Det eldas ju så klart i alla husen under historielandssäsongen (från midsommar), lagas mat och bakas. 2010 köpte vi in 52 kubikmeter björkved. Veden kapades i enmetersved, klyvs och läggs på tork för att sedan kapas i lagom storlek. Detta är ett ganska långdraget jobb under våren.

Ett av våra allra bästa samarbeten är tisdagarna med K2. K2 står för Kyrkgatan 2 en plats att träffas på, och en möjlighet att delta i olika aktiviteter för återhämtning från psykisk ohälsa. K2 som har en mycket engagerad personal satsar mycket på olika aktiviteter / friluftsliv i Östersund med omnejd. Hos oss på jordbrukssektionen är det framförallt djuren som är den läkande faktorn för vad kan vara mer rofyllt än att snusa på en hästmule eller sno fingrarna i en hästman. Att borsta och sköta om både hästar och kor. Smörja läder, ta en ridtur eller en åktur i vagn eller släde. För oss som jobbar här är dessa stunder oerhört givande att få höra en snutt av en levnadshistoria, känna vilken energi ni ger oss och lära känna er. Stort tack för samarbetet och stort tack till Ann-Marie. Idag blev det en tur med Blacka och Rosita. Låten med Queen är tillägnad er alla för det är vad ni är.

April månad ska jag Carin Andersson sektionsledare på jordbrukssektionen blogga och delge er andra vad vi håller på med. Det är ju nu under vårmånaden som det spirar och föds på vår sektion, lamm, killingar, kalv, kaninungar.
Vi har hand om de tre små jordbruken som ska visa åren 1785, 1895 och 1940. Dessa
Ska brukas enligt gamla metoder. I ladugården finns vår djurbesättning med fjällkor, jämtgetter, klövsjöfår, mellerudskaniner, hedemorahöns och nordsvenska brukshästar.
Historiska rabatter, trädföryngring ettårsplanteringar, och ett mejeri där vi kan göra alla produkter med råvaran mjölk. Ja listan är lång …………. Som avkoppling och ett sätt att ladda batterier tar jag gärna skidorna till Svartsjöarna.