Följ bygget
Tillbaka till första sidan >>Augusti 2010
Wiggo Schulz har gästspelat i Jamtlis kyrka under de sista veckorna i juli och i början av augusti. Den proffessionelle träsnidaren har rikligt med uppdrag men kunde inte motstå utmaningen och nöjet att medverka inför tillkomsten av en rikt utsmyckad predrikstol och den altartavla som utgör delar av inredningen inför invigningen under våren 2011.
Vi tackar Wiggo för en extra fin insats som hantverkare och berättare i dalog med många intresserade besökare i Jamtlis sommarkyrkobygge. Wiggo uttrycker hur roligt och inspirerande det varit att medverka och möta en strid ström av nyfiken publik.
Se här ett collage bilder från Wiggos besök (pdf) >>
Juli 2010
Sakristian har timrats upp till full höjd. Stolpar med gåtar åt två håll sätts mot långhusets timmer och sakristians timring. Skarven mellan de två timmerkonstruktionerna blir på så sätt tät. Sakristian är timrad upp till gavelnock och avslutas med en ås som slagits in i ett hål i långhusväggen. Mot åsen läggs sparrar där rotningen ska spikas fast.
Sakristian har timrats upp till full höjd. Stolpar med gåtar åt två håll sätts mot långhusets timmer och sakristians timring. Skarven mellan de två timmerkonstruktionerna blir på så sätt tät. Sakristian är timrad upp till gavelnock och avslutas med en ås som slagits in i ett hål i långhusväggen. Mot åsen läggs sparrar där rotningen ska spikas fast.
Juni 2010
Spånet på långhusets andra takhalva har gjorts klart under juni. Den 21 juni spikades den sista spånraden av Tomas Häggblom. Nu återstår att spika fast taknocken och vindskivorna innan taket är färdigt och ställningarna runt kyrkan kan rivas.
Spånet på långhusets andra takhalva har gjorts klart under juni. Den 21 juni spikades den sista spånraden av Tomas Häggblom. Nu återstår att spika fast taknocken och vindskivorna innan taket är färdigt och ställningarna runt kyrkan kan rivas.
Maj 2010
Kyrkans sakristia är byggd på stolpar som står mot långhusets stomme. Sakristian är invändigt ca 3x3 meter stor. Knutarna är i sakristian raka till skillnad mot långhusets och vapenhusets knutar. Man kan därför misstänka att församlingen i Håsjö någon gång byggt en ny sakristia och att man då gjort en annan typ av knut. Men det inte finns några noteringar i vare sig kyrkans räkenskaper eller sockenstämmoprotokoll om att sakristian skulle ha renoverats. När timringen av sakristian under maj påbörjades valde vi därför att kopiera de raka knutar som finns på originalet.
Kyrkans sakristia är byggd på stolpar som står mot långhusets stomme. Sakristian är invändigt ca 3x3 meter stor. Knutarna är i sakristian raka till skillnad mot långhusets och vapenhusets knutar. Man kan därför misstänka att församlingen i Håsjö någon gång byggt en ny sakristia och att man då gjort en annan typ av knut. Men det inte finns några noteringar i vare sig kyrkans räkenskaper eller sockenstämmoprotokoll om att sakristian skulle ha renoverats. När timringen av sakristian under maj påbörjades valde vi därför att kopiera de raka knutar som finns på originalet.
April 2010
Under april har bottenbjälklaget i långhuset byggts. Bjälklaget består av en trossbotten som isolerats med en träfiberisolering, ett miljövänligt och effektivt alternativ. Stefans isolering från Oviken hjälpte till med detta. I Håsjö gamla kyrka är inte golvet isolerat utan planken ligger direkt på golvåsarna. Eftersom det ska installeras värme i Jamtlis kyrka har beslutet tagits att isolera golvet här.
De spräckta, bilade och handhyvlade planken till långhuset har legat på tork i ungefär 1 1/2 år men antagligen kommer de att krympa ytterligare nu när de läggs inomhus. Golvet kommer därför att slås ihop innan det slutgiltigt spikas fast.
Under april har bottenbjälklaget i långhuset byggts. Bjälklaget består av en trossbotten som isolerats med en träfiberisolering, ett miljövänligt och effektivt alternativ. Stefans isolering från Oviken hjälpte till med detta. I Håsjö gamla kyrka är inte golvet isolerat utan planken ligger direkt på golvåsarna. Eftersom det ska installeras värme i Jamtlis kyrka har beslutet tagits att isolera golvet här.
De spräckta, bilade och handhyvlade planken till långhuset har legat på tork i ungefär 1 1/2 år men antagligen kommer de att krympa ytterligare nu när de läggs inomhus. Golvet kommer därför att slås ihop innan det slutgiltigt spikas fast.
Mars 2010
Under mars har kyrkans innertak gjorts färdigt. Valvbräderna har spikats fast i valvbågarna i tunnvalvet. Valvbräderna är ungefär 3 meter långa och har kvar sin topp-rot form. De är spikade i tre sektioner och varje generalskarv täcks av en profilerad list.
Gaveln mot norr har spikats igen med bräder på samma sätt som på andra sidan. Gavelröstet var färdigt den 12 mars. Det blir inget fönster på gaveln eftersom det antagligen inte fanns något fönster här förrän i början av 1800-talet.
Ställningen invändigt monterades ned den 22-23 mars och plötsligt blev det möjligt att se hur kyrkorummet kommer att se ut.
Gaveln mot norr har spikats igen med bräder på samma sätt som på andra sidan. Gavelröstet var färdigt den 12 mars. Det blir inget fönster på gaveln eftersom det antagligen inte fanns något fönster här förrän i början av 1800-talet.
Ställningen invändigt monterades ned den 22-23 mars och plötsligt blev det möjligt att se hur kyrkorummet kommer att se ut.
Februari 2010
I februari pågick arbetet med att hyvla och börja spika fast de bräder som sågats till tunnvalvet och till långhusets gavelrösten. Den 12 februari var korväggens gavelröste färdigt så nu är hela gavelväggen tät.
Panelen är liggande i gavelröstet vilket den också var i Håsjö gamla kyrka innan man satte på den stående panelen under 1760-talet. Den liggande ytterpanelen kan man fortfarande se uppe på kyrkans vind där den delvis finns kvar. I interiören är gavelröstet timrat i Håsjö men den byggnadshistoriska undersökningen visade att detta var gjort på 1930-talet. Vi har därför valt att klä gavelröstet på insidan med samma sorts hyvlade bräder som i exteriören. Sådan panel finns även kvar i kyrkans andra gavelröste, vid läktaren.
Panelen är liggande i gavelröstet vilket den också var i Håsjö gamla kyrka innan man satte på den stående panelen under 1760-talet. Den liggande ytterpanelen kan man fortfarande se uppe på kyrkans vind där den delvis finns kvar. I interiören är gavelröstet timrat i Håsjö men den byggnadshistoriska undersökningen visade att detta var gjort på 1930-talet. Vi har därför valt att klä gavelröstet på insidan med samma sorts hyvlade bräder som i exteriören. Sådan panel finns även kvar i kyrkans andra gavelröste, vid läktaren.
Januari 2010
Under januari har valvbågarna monterats mellan kyrkans takstolar. Det är totalt sju valvbågar. De börjar mot varv 16 i timringen. De olika delarna har spikats ihop halvt i halvt. På samma sätt är det gjort i Håsjö gamla kyrka men där har de använt betydligt grövre spik än vad vi har använt.
De sågade bräderna har i omgångar lagts inomhus för torkning och sedan har bräderna hyvlats.
De sågade bräderna har i omgångar lagts inomhus för torkning och sedan har bräderna hyvlats.
Oktober - December 2009
Spåntaket på västra takhalvan på långhuset lades färdigt under oktober. Den andra halvan har täckts med en presenning som skydd under vintern.
Under november och december har brädor till tunnvalvet inne i kyrkan och valvbågarna sågats. Valvbågarna sitter under den nedre hanbjälken i takkonstruktionen och följer tunnvalvets form ned mot timmerväggen där valvet börjar. Valvet i Håsjö gamla kyrka byggdes inte samtidigt som när kyrkan uppfördes utan drygt 20 år senare, år 1708 att döma av kyrkoräkenskaperna. I valvbågarna är tunnvalvets bräder spikade så valvbågarna syns inte från kyrkorummet utan endast på kyrkans vind.
Under november och december har brädor till tunnvalvet inne i kyrkan och valvbågarna sågats. Valvbågarna sitter under den nedre hanbjälken i takkonstruktionen och följer tunnvalvets form ned mot timmerväggen där valvet börjar. Valvet i Håsjö gamla kyrka byggdes inte samtidigt som när kyrkan uppfördes utan drygt 20 år senare, år 1708 att döma av kyrkoräkenskaperna. I valvbågarna är tunnvalvets bräder spikade så valvbågarna syns inte från kyrkorummet utan endast på kyrkans vind.
September 2009
På Jamtlidagen den 20 september hade vi taklagsfest vid kyrkan med kyrkkaffe och andakt. Vi firade att takstolarna och undertaket är på plats och inledde nästa moment i bygget, nämligen läggningen av takspån. Ragna från Jamtlis gynnare gjorde en krans som firades upp i nocken på kyrkan.
Alla som ville kunde hjälpa till att spika fast ett spån på taket och på så sätt bidra till kyrkobygget. Innan spånet spikas fast mot undertaket så borras ett hål genom spånet för att undvika att spånet spricker när det spikas fast. Spånen läggs i tre lager vilket innebär att varrje spån täcks till en tredjedel av två överliggande spån.
Peder Hartwig som är präst i Östersunds församling ledde andakten kl. 13 inför församlingen som bänkat sig mellan de två kyrkstallen nedanför kyrkan. Efter andakten var det underhållning med Bröderna Lindqvist.
Alla som ville kunde hjälpa till att spika fast ett spån på taket och på så sätt bidra till kyrkobygget. Innan spånet spikas fast mot undertaket så borras ett hål genom spånet för att undvika att spånet spricker när det spikas fast. Spånen läggs i tre lager vilket innebär att varrje spån täcks till en tredjedel av två överliggande spån.
Peder Hartwig som är präst i Östersunds församling ledde andakten kl. 13 inför församlingen som bänkat sig mellan de två kyrkstallen nedanför kyrkan. Efter andakten var det underhållning med Bröderna Lindqvist.
Augusti 2009
Tillverkningen av spån till kyrkans tak satte igång på allvar under augusti månad. Omkring 3000 spån gjordes vilket kommer att räcka till ungefär ett takfall. Alla färdiga spån lades upp på torkning i utrymmet under taket på kyrkan.
Helgen den 8-9 augusti var det workshop och alla Jamtlis besökare fick möjlighet att prova på att göra sitt eget spån. Det var både gamla och unga som provade att spräcka isär de 70 cm höga kubbarna med hjälp av klyvyxa och slägga och att sedan forma spånets näbb med yxa.
Helgen den 8-9 augusti var det workshop och alla Jamtlis besökare fick möjlighet att prova på att göra sitt eget spån. Det var både gamla och unga som provade att spräcka isär de 70 cm höga kubbarna med hjälp av klyvyxa och slägga och att sedan forma spånets näbb med yxa.
Juli 2009
Alla de åtta takstolarna restes upp i sin helhet under de första dagarna i juli. De två gavelstolarna kom sist på plats. Dessa har en annorlunda form än de övriga takstolarna genom att en lodrät stolpe är rest från timringen rakt upp i nocken.
På takstolen har sedan brädor spikats. De bildar undertak för spåntäckningen som kommer att bli takets yttersta lager. Brädorna är rester efter timmerblockningen vilket innebär att de liksom timret har fallande bredder. Brädorna har innan de spikats fast avfasats snett i takfallets riktning precis som i Håsjö gamla kyrka. Anledningen är att vatten inte så lätt ska kunna rinna in i konstruktionen om det tränger igenom spåntäckningen. Brädorna ligger inte tätt eftersom det är bra om det är lite luftigt under spåntäckningen.
På takstolen har sedan brädor spikats. De bildar undertak för spåntäckningen som kommer att bli takets yttersta lager. Brädorna är rester efter timmerblockningen vilket innebär att de liksom timret har fallande bredder. Brädorna har innan de spikats fast avfasats snett i takfallets riktning precis som i Håsjö gamla kyrka. Anledningen är att vatten inte så lätt ska kunna rinna in i konstruktionen om det tränger igenom spåntäckningen. Brädorna ligger inte tätt eftersom det är bra om det är lite luftigt under spåntäckningen.
Juni 2009
De sista två varven på timringen lades på plats innan midsommarafton. Dessa varv har kompletterats med fördymlade balkar för att få en stabil takfot. Balkarna är ett avsteg från den befintliga konstruktionen.
Takstolarna som är sammansatt av högben, hanbjälkar och snedsträvor har tillverkats nere på marken och sammanfogats provisoriskt. Sedan har de olika byggnadsdelarna tagits isär så att det ska gå lätt att ta upp dem på ställningen. Med hjälp av rep och sparrar som lutats mot byggnadsställningen har de dragits upp. Antagligen är det ungefär så här man har gjort när man tillverkat och rest takstolar. Uppe på ställningen har de olika delarna sammanfogats och dymlats. Med mankraft och stödben har takstolen rests upp.
Den 24 juni drogs den första takstolen upp och restes utan missöden. Den 25 juni var Mittnytt, Länstidningen och Östersundsposten på plats för att rapportera och under dagen restes ytterligare två takstolar. Hela processen filmades, från det att vi med häst och vagn körde med takstolsdelarna från Kronförrådet till byggplatsen till att takstolen restes upp.
Takstolarna som är sammansatt av högben, hanbjälkar och snedsträvor har tillverkats nere på marken och sammanfogats provisoriskt. Sedan har de olika byggnadsdelarna tagits isär så att det ska gå lätt att ta upp dem på ställningen. Med hjälp av rep och sparrar som lutats mot byggnadsställningen har de dragits upp. Antagligen är det ungefär så här man har gjort när man tillverkat och rest takstolar. Uppe på ställningen har de olika delarna sammanfogats och dymlats. Med mankraft och stödben har takstolen rests upp.
Den 24 juni drogs den första takstolen upp och restes utan missöden. Den 25 juni var Mittnytt, Länstidningen och Östersundsposten på plats för att rapportera och under dagen restes ytterligare två takstolar. Hela processen filmades, från det att vi med häst och vagn körde med takstolsdelarna från Kronförrådet till byggplatsen till att takstolen restes upp.
Maj 2009
Den 16 och 17 maj var det vårmarknad på Jamtli och då pågick timringen av varv 18 på långhusets stomme. I varv 18 ligger röstmodern, understa stocken i gavelröstet, som sticker ut en bit längre än timmerväggen. Ytterligare två varv ska timras in ovanpå det varvet och sedan är timringen av långhuset färdigt. Totalt sett blir timringen på Jamtli två varv lägre än i Håsjö eftersom stighöjden är högre.
Ställningen har byggts på så nu är det möjligt att lättare ta sig upp och se timringsarbetet på nära håll. Många besökare passade på att gå upp till Tomas och Anders och titta närmare under vårmarknaden.
Ställningen har byggts på så nu är det möjligt att lättare ta sig upp och se timringsarbetet på nära håll. Många besökare passade på att gå upp till Tomas och Anders och titta närmare under vårmarknaden.
April 2009
I april har konstruktionen av kyrkans tak diskuterats i detalj. Målet är att bygga taket så lika det befintliga som möjligt men vårt dilemma har varit att vi inte riktigt vet hur takfoten ser ut eftersom den är inbyggd både i exteriören och interiören. Takstolens högben och de två hanbjälkarna är möjliga att undersöka från kyrkans vind, se bilden till höger, men härifrån kommer man inte åt takfoten.
Vi enades med konstruktör Sören Ericsson om en lösning som inte ger för mycket avkall på den troliga ursprungliga lösningen. Takfoten förstärks med hjälp av en extra balk på stommens insida som således blir ett tillägg till nuvarande konstruktion. Den kommer inte att bli synlig utan ligga ovanför det välvda innertaket.
I april har konstruktionen av kyrkans tak diskuterats i detalj. Målet är att bygga taket så lika det befintliga som möjligt men vårt dilemma har varit att vi inte riktigt vet hur takfoten ser ut eftersom den är inbyggd både i exteriören och interiören. Takstolens högben och de två hanbjälkarna är möjliga att undersöka från kyrkans vind, se bilden till höger, men härifrån kommer man inte åt takfoten.
Vi enades med konstruktör Sören Ericsson om en lösning som inte ger för mycket avkall på den troliga ursprungliga lösningen. Takfoten förstärks med hjälp av en extra balk på stommens insida som således blir ett tillägg till nuvarande konstruktion. Den kommer inte att bli synlig utan ligga ovanför det välvda innertaket.
Den 6 april kom timmerman Stig Nilsson till Jamtli och visade hur man gör kyrkspån till taktäckningen. Spånorna spräcks fram ur kubbar och deras näbbform huggs sedan till med yxa. Spånorna ska ligga i tre lagers täckning. Två tredjedelar av spånet blir alltså täckt av de lager som läggs ovanpå. Den yta som är synlig kallas bleke. Det är viktigt att den spräckta ytan får vara kvar på bleket eftersom den är mer motståndskraftig mot nedbrytning av sol. Tre nytillverkade spånor syns på bilden med sin spräckta yta på bleket.
Vintern 2009
Under januari fick vi rapporten från SP Trätek i Skellefteå. Den har använts som underlag vid framtagningen av konstruktionsritningar för takstolen.
Den 9 mars gjorde Tomas och Anders ett nytt besök i Håsjö för att titta närmare på takfotens anslutning mot gaveln. Bräderna i lådan som spikats runt takfoten kunde delvis tas bort så det gick att se att den understa stocken i gavelröstet, den s.k. röstmodern, stack ut längre än timmerväggen i övrigt. Röstmodern och de två sista timmervarven som också sticker ut syns på bilden till höger. Röstmodern var utsmyckad med två parallellt ursnidade linjer. Den kompletterande byggnadshistoriska rapporten om takfotens konstruktion reviderades efter besöket, se rapport >>
Det har inte gjorts något timringsarbete på långhuset under vintern men virkesberedning har pågått på Kronförrådet.
Under januari fick vi rapporten från SP Trätek i Skellefteå. Den har använts som underlag vid framtagningen av konstruktionsritningar för takstolen.
Den 9 mars gjorde Tomas och Anders ett nytt besök i Håsjö för att titta närmare på takfotens anslutning mot gaveln. Bräderna i lådan som spikats runt takfoten kunde delvis tas bort så det gick att se att den understa stocken i gavelröstet, den s.k. röstmodern, stack ut längre än timmerväggen i övrigt. Röstmodern och de två sista timmervarven som också sticker ut syns på bilden till höger. Röstmodern var utsmyckad med två parallellt ursnidade linjer. Den kompletterande byggnadshistoriska rapporten om takfotens konstruktion reviderades efter besöket, se rapport >>
Det har inte gjorts något timringsarbete på långhuset under vintern men virkesberedning har pågått på Kronförrådet.
November 2008
Under november har de kvarvarande stockarna från Sveaskogs leveranser timrats upp. Timringen av långhuset har stannat på varv 17 och antagligen kommer tre varv till att behöva timras under nästa år för att komma upp i rätt höjd på stommen. En ny avverkning i Kälarne påbörjades under november och leverans väntas efter jul och nyår.
Vid projekteringsmötet den 4 november beslutades att vi skulle ta kontakt med Sveriges Tekniska Forskningsinstitut för att genomföra belastningsprovning av takstolsförband och trädymlingar. Kommunen kräver konstruktionsritningar av takstolen vid kommande byggsamråd och det finns inga värden framtagna för dymlingar av trä. Provbitar skickades under månaden till SP Trätek i Skellefteå.
Under november har de kvarvarande stockarna från Sveaskogs leveranser timrats upp. Timringen av långhuset har stannat på varv 17 och antagligen kommer tre varv till att behöva timras under nästa år för att komma upp i rätt höjd på stommen. En ny avverkning i Kälarne påbörjades under november och leverans väntas efter jul och nyår.
Vid projekteringsmötet den 4 november beslutades att vi skulle ta kontakt med Sveriges Tekniska Forskningsinstitut för att genomföra belastningsprovning av takstolsförband och trädymlingar. Kommunen kräver konstruktionsritningar av takstolen vid kommande byggsamråd och det finns inga värden framtagna för dymlingar av trä. Provbitar skickades under månaden till SP Trätek i Skellefteå.
Oktober 2008
Golvstockarna spräcks mitt itu med kilar. Det timmer som har valts ut är väldigt grovt eftersom golvplanken i kyrkan är extremt breda. Dimensionerna ligger mellan 40-51 cm i brösthöjd. Golvplanken i kyrkan är ungefär 12 cm tjocka och det måttet kommer även det nya golvet att få.
Den spräckta ytan bilas sedan innan den handhyvlas. Golvplanken staplas upp och kommer att ligga och torka under minst ett år.
Golvstockarna spräcks mitt itu med kilar. Det timmer som har valts ut är väldigt grovt eftersom golvplanken i kyrkan är extremt breda. Dimensionerna ligger mellan 40-51 cm i brösthöjd. Golvplanken i kyrkan är ungefär 12 cm tjocka och det måttet kommer även det nya golvet att få.
Den spräckta ytan bilas sedan innan den handhyvlas. Golvplanken staplas upp och kommer att ligga och torka under minst ett år.
I mitten av oktober kom flera av Skansens hantverkare till Jamtli på ett arbetsutbyte för att delta i kyrkobygget. Den första dagen gjordes en utflykt till originalet i Håsjö där församlingsassistent Berit Backlund mötte upp och berättade om kyrkans historia. Två minibussar packades fulla med hantverkare och byggnadsantikvarier från Skansen och Jamtli. Efter Håsjö besöktes även Sidsjö by i Bräcke där svåra rötskador på en vattendriven ramsåg under 2008 åtgärdats så att sågen nu är i funktionsdugligt skick efter en mycket lyckad restaurering.
De två efterföljande dagarna timrade Olof Appelgren, Göran Juntti, Roger Tjernström och Micke Holm från Skansen tillsammans med Tomas Häggblom, Anders Nääs och Tomas Lindbeck från Jamtli på kyrkan.
De två efterföljande dagarna timrade Olof Appelgren, Göran Juntti, Roger Tjernström och Micke Holm från Skansen tillsammans med Tomas Häggblom, Anders Nääs och Tomas Lindbeck från Jamtli på kyrkan.
September 2008
Den 1 september kom Erik och Jonas tillbaka för att göra sin praktik på Jamtli och första veckan ägnades åt ställningsbyggande. Spiror i 4-6 meters längder beställdes från Stava Gran i Hammerdal.
I mitten av månaden levererades stockarna till golvet från SCA´s avverkning i Fullsjön. Dessa hade särskilt märkts ut av Stig Nilsson, timmerman.
Den 21 september var det öppet hus på Jamtli och då pågick timmerarbetet för fullt på kyrkan.
Den 1 september kom Erik och Jonas tillbaka för att göra sin praktik på Jamtli och första veckan ägnades åt ställningsbyggande. Spiror i 4-6 meters längder beställdes från Stava Gran i Hammerdal.
I mitten av månaden levererades stockarna till golvet från SCA´s avverkning i Fullsjön. Dessa hade särskilt märkts ut av Stig Nilsson, timmerman.
Den 21 september var det öppet hus på Jamtli och då pågick timmerarbetet för fullt på kyrkan.
Sommaren 2008
I juni började två elever från Dacapo hantverkskola i Mariestad, Jonas Granström och Erik Olsén, sitt sommarjobb som lärlingar vid kyrkbygget.
Efter midsommar murades grunden till långhuset och äntligen kunde stommen som timrats upp vid Kronförrådet flyttas till rätt plats.
Provisoriskt restes ställningar på insidan av stommen i väntan på att ställningar i trä skulle kunna byggas. Arbetsmiljöverket kom på besök för att diskutera detta och konstruktör Jan Nordlöv fick i uppdrag att göra en principritning av ställningens utförande.
I juni började två elever från Dacapo hantverkskola i Mariestad, Jonas Granström och Erik Olsén, sitt sommarjobb som lärlingar vid kyrkbygget.
Efter midsommar murades grunden till långhuset och äntligen kunde stommen som timrats upp vid Kronförrådet flyttas till rätt plats.
Provisoriskt restes ställningar på insidan av stommen i väntan på att ställningar i trä skulle kunna byggas. Arbetsmiljöverket kom på besök för att diskutera detta och konstruktör Jan Nordlöv fick i uppdrag att göra en principritning av ställningens utförande.
Maj 2008
Timringsarbetet inleddes i början av maj på byggplanen utanför Kronförrådet eftersom kyrkans grund ännu inte var klar. Jerker Jamte som är verksam som timmerman inom Timmerdraget på Jamtli hjälpte under månaden till att sätta igång timringsarbetet. Det krävdes ytterligare ett besök vid Håsjö gamla kyrka för att ta reda på hur syllvarvet ser ut.
På Jamtlis vårmarknad den 17-18 maj bilades timmer på tingskullen av Tomas och Anders. De nya bilorna från Gränsfors användes.
I slutet av maj grävdes grunden till kyrkan på kyrkplatsen nedanför dammen av Toréns entreprenad.
Timringsarbetet inleddes i början av maj på byggplanen utanför Kronförrådet eftersom kyrkans grund ännu inte var klar. Jerker Jamte som är verksam som timmerman inom Timmerdraget på Jamtli hjälpte under månaden till att sätta igång timringsarbetet. Det krävdes ytterligare ett besök vid Håsjö gamla kyrka för att ta reda på hur syllvarvet ser ut.
På Jamtlis vårmarknad den 17-18 maj bilades timmer på tingskullen av Tomas och Anders. De nya bilorna från Gränsfors användes.
I slutet av maj grävdes grunden till kyrkan på kyrkplatsen nedanför dammen av Toréns entreprenad.
Mars 2008
Under mars genomfördes en workshop då olika bilor och yxor testades med syftet att hitta en bila som gav spår som liknar de spår man ser på timmerväggarna i Håsjö. Inför workshopen besökte vi även föremålssamlingarna i Havremagasinet där det finns en samling med äldre verktyg.
Under workshopen enades vi om vilken bila som åstakom de spår som mest liknade yxspåren i Håsjö. Bilans eggform ritades av och modifierades och med hjälp av ritningen gjordes en specifikation och beställning hos smeden Lars Enander i Gränsfors. Det visade sig att resultatet blev över förväntan och fyra bilor beställdes totalt.
Under mars genomfördes en workshop då olika bilor och yxor testades med syftet att hitta en bila som gav spår som liknar de spår man ser på timmerväggarna i Håsjö. Inför workshopen besökte vi även föremålssamlingarna i Havremagasinet där det finns en samling med äldre verktyg.
Under workshopen enades vi om vilken bila som åstakom de spår som mest liknade yxspåren i Håsjö. Bilans eggform ritades av och modifierades och med hjälp av ritningen gjordes en specifikation och beställning hos smeden Lars Enander i Gränsfors. Det visade sig att resultatet blev över förväntan och fyra bilor beställdes totalt.
Februari 2008
Bygglovsansökan lämnades in till Östersunds kommun den 6 februari.
Under arbetet med bygglovsansökan uppstod frågor om takfotens utformning. Den hade inte undersökts närmare vid uppmätningen av kyrkan 2006. Därför gjordes ett besök vid Håsjö gamla kyrka för att detaljstudera takfoten på långhuset. Försiktigt lossade vi på två brädor i takfotens inklädnad för att komma åt att se hur där såg ut.
Vid besöket i kyrkan tittade vi även närmare på spåren efter bilningen av stockarna inne i kyrkan. Syftet var att dokumentera dessa spår för att ta reda på hur de bilor som använts för att timra upp kyrkan kan ha sett ut. Väggarna fotograferades med släpljus.
Bygglovsansökan lämnades in till Östersunds kommun den 6 februari.
Under arbetet med bygglovsansökan uppstod frågor om takfotens utformning. Den hade inte undersökts närmare vid uppmätningen av kyrkan 2006. Därför gjordes ett besök vid Håsjö gamla kyrka för att detaljstudera takfoten på långhuset. Försiktigt lossade vi på två brädor i takfotens inklädnad för att komma åt att se hur där såg ut.
Vid besöket i kyrkan tittade vi även närmare på spåren efter bilningen av stockarna inne i kyrkan. Syftet var att dokumentera dessa spår för att ta reda på hur de bilor som använts för att timra upp kyrkan kan ha sett ut. Väggarna fotograferades med släpljus.
Januari 2008
Under vintern 2008 började förberedelserna inför bygget. Furor som har en toppdiameter på 20 cm 10 meter från roten märktes ut bland Sveaskogs skogsbestånd i Bispgården och Kälarne. Den första leveransen ägde rum i kallaste januari.
För att spara tid blocksågas de 10,5 meter långa stockarna för att sedan bilas och barkas av Tomas Häggblom och Anders Nääs. Detta görs i Kronförrådet. Stockarna läggs sedan upp för att torka på byggplan utanför Kron.
För att spara tid blocksågas de 10,5 meter långa stockarna för att sedan bilas och barkas av Tomas Häggblom och Anders Nääs. Detta görs i Kronförrådet. Stockarna läggs sedan upp för att torka på byggplan utanför Kron.
