Jisses Amalia,

så fort den här dagen rann iväg. Och apropå Amalia tänker jag på Amalia Lindegren, konstnären som levde 1814-1891. Det var Antikvariemöte på Jamtli idag, vi har det fyra gånger per termin då ett särskilt ämne eller tema med anknytning till antikvariernas olika verksamhetsområden behandlas. För våren är konst det övergripande temat och idag hade vi besök från Uppsala. Åsa Bharathi Larsson, som är doktorand i konstvetenskap, föreläste över ämnet ”Från ateljén till Seines strand 1809-1909. Nedslag i svensk konsthistoria”. Det var härligt att bara sitta ned, lyssna, och inte minst betrakta verken. Amalia Lindegren var en av de konstnärer som Åsa hade med i sin exposé. Det var först år 1864, när Amalia L var 50 år, som Konstakademien i Stockholm öppnade sina dörrar för kvinnliga elever, de fick dock inte teckna efter naken modell. Självfallet har det funnits kvinnliga konstnärer redan före det. De var hänvisade till alternativa utbildningsvägar och gick därmed miste om den kvalitetsstämpel det innebär (ännu idag) att ha genomgått Akademiens utbildning. Att kvinnor fick tillgång till akademisk konstnärlig utbildning innebar emellertid inte att alla dörrar öppnades som genom ett magiskt trollslag. Fortfarande år 1935 var endast 3,5 % av den konst som såldes i Stockholm utförd av en kvinnlig konstnär. Det ger perspektiv på den könsmässiga obalans många institutionella konstsamlingar präglas av. Lika omöjligt som det är att ur museisamlingarna visa något som inte finns, lika omöjligt är det att köpa något som ”inte finns”.

Och hallå alla geocachare – det finns cachar vid Jamtli om ni inte visste det. Välkomna hit och välkomna in! Nu ska jag och barnen ut och leta dagens två. Till er som inte provat geocaching vill jag varmt rekommendera detta mitt helt nyvunna intresse.