Dagen har ägnats åt att jaga artiklar till Jämten 2013.
Det kan bli ett kanonnummer tror jag!
Temat i 1/3 av boken kommer att vara Liv och död. De övriga 2/3 kommer att ha lite blandat innehåll.
Jag har ringt lite spännande människor från Uppsala universitet, och några till. Av någon anledning kommer samtalen att handla mer om döden än om livet - är inte det konstigt?
Måste se till att hitta på några livsglada artikeluppslag också.
Får bli morgondagens uppgift.

Family Learning - är det något för Jamtli?
Ja, mycket av det vi gör riktar sig ju redan till barn tillsammans med vuxna - aktiviteterna i Öppna Förskolan till exempel.
Men Family Learning är faktiskt ett begrepp, ett sätt att tänka och försöka medvetandegöra vad det egentligen är som sker när människor i olika åldrar upplever något tillsammans.
I dag hade vi antikvariemöte på Jamtli, och 25 personer slog sina kloka huvuden ihop och försökte ringa in vilka familjeaktiviteter vi skulle kunna skapa på Jamtli.
I Storbritannien är de jättebra på Family Learning. När en åldersblandad grupp kommer till museet blir de erbjudna ett Family Pack med uppgifter, gåtor, kritor, frågsport eller andra saker att utföra i de olika utställningarna. Alla åldrar kan delta och bidra med olika kompetenser, den lilla besökaren blir lika viktig som den stora.
Vi har ett helt Historieland att leka och lära med. Eller ska vi kanske ha arkeologiska utgrävningar där man kan delta familjevis? Ska arkivet fixa så att generationerna kan komma och titta på bilder och arkivmaterial från den egna släkten? Eller finns det helt andra idéer?

I går fick jag den bästa musikaliska överraskning jag fått på länge.
Vi var på ett supertrevligt 50-årskalas i Bjärme bystuga. Precis när vi mumsade i oss det sista av huvudrätten klev en tjej upp på scenen.
- Ja hej... jag heter Ellen och jag tänkte spela tre låtar. Jag bor i Bjärme, här nere i korsningen. Ni får ju fortsätta att äta och så men jag spelar lite under tiden.
Ganska anspråkslös presentation, med andra ord. Men ingen åt en enda tugga till så länge Ellen stod på scenen. Den första låten tror jag knappt att någon andades. Det var så vackert, så milt, så skickligt och genommusikaliskt. Superduper!
Jag hoppas vi kan locka Ellen att spela på Jamtli någongång. Tills vidare kan ni gå in hennes på Myspace-sida och lyssna på Up There. Det var den låten som knockade oss allihop.
I våras tog Ellen studenten, nästa år spelar hon på Roskilde.
Om det finns någon rättvisa.

I dag har några antikvarier på Jamtli skrivit en debattartikel om det brandhärjade Centralpalatsets framtid - vi får se om ÖP tar in den!
Ur Jamtlis perspektiv tycker vi nämligen att alternativet "rivning!" fått alldeles för mycket utrymme i debatten. Och att alternativet "bevara!" är alldeles för dåligt utrett.
Och att de uppgifter som tagits fram av fastighetsägaren (som vill riva) på något mystiskt sätt blivit till sanningar. Uppgifter som menar att renovering är för dyrt och att det inte blev några kulturhistoriska värden kvar, sedan lågorna tagit sitt.
Det blev det visst det.

"Henry Svensson 27/5 1969" står det på innerdörren i Jamtlis Gröna Vågen-torp.
Henry Svensson, tänkte vi. Kan det vara reportern på Östersunds Posten?
Och det var det ju. I dag bjöd vi in honom att titta på sin gamla autograf och berätta hur han och torpet hänger ihop.
Henrys farfars farmor bodde i Lorås. Till gården hörde fäboden Tevallen, och där stod bland annat just den här stugan. När Henry var 16 år tog han och en kompis mopederna och åkte upp till fäboden. Det var lite snö kvar, mindes Henry, som också kom ihåg att de skrev sina namn på dörren den där dagen i maj 1969.
Numera är fäbodvallen och skogen avstyckade från gården i Lorås. På gården i Lorås bor konstnären Kaj på Höjda. På Tevallen finns inte många byggnader kvar.
Men just den här får leva vidare - om än i lite annan kostym.

Inflyttningsdags i Gröna vågen-torpet!
Malin Bäckström, Ove Hemmendorff och Kerstin Ellert har jobbat i den grupp som bestämt vilka som ska "bo" i torpet, vad deras rollspel ska kretsa kring och hur torpet ska se ut och vara inrett. Nu är snickerier och målning klart så att Gröna vågen-gruppen kan flytta in de möbler och textilier som pekats ut. Det är roligt att se ett hem växa fram!
När jag hälsade på i förmiddags var det precis kafferast. Ove Hemmendorff läste högt ur Maos lilla röda.

Bodil Halvarson känner ni igen - konstnärinnan som också jobbat en hel del på Jamtli, nu sist inom ungdomsprojektet Back On Track.
I dag kom hon förbi med vernissagekort för Galleri S. Det visade sig att Bodil blivit med galleri!
Astrid Fornander Lindgren, som drivit Galleri S i 30 år, har tagit välförtjänt pension. Rolf Anderzon, som bland annat skrivit boken Konzta, fick frågan om han ville ta över. Och Rolf frågade Bodil om hon ville vara med.
Så nu har Rolf och Bodil ett galleri ihop.
Första utställningen i ny regi är med Irene Trotzig. Vernissage i konstnärens närvaro på lördag den 25 februari kl 13.
Gå dit och säg hej!

Alla förklaringar om semlor och fasta som jag hade här i Tidstypiskt den 24 januari visade sig helt meningslösa när vi väl kom fram till fettisdagen. I kväll, när familjen var samlad runt bordet till varsin bulle, levererade 5-åringen sin egen, o-omtvistliga sanning.
- Det här är dagen när alla älvor och feer åker till Italien och äter såna här bullar. Och då äter människorna också en, meddelade hon.
- Eh... Va..? sa de obildade föräldrarna.
Som inte förstått att dagen heter fe-tisdag.
Vi bestämde oss snabbt för att vänta till ett annat år med att undervisa henne i katolicismen.
I år fick fettisdagen förbli just detta - en dag då feerna äter gräddbullar.

Att Jamtlis chef Henrik är en fena på att söka EU-bidrag är väl ganska känt.
Men nu ska han också jobba med EU-bidrag från "andra hållet", kan man säga.
Henrik har nämligen blivit utvald att sitta med i den grupp som BEDÖMER ansökningar till EU:s lärandeprogram Grundtvig.
Frågan har kommit via EACEA, som är ett verk under EU-kommissionen.
Förra fredagen satt Henrik instängd på kontoret och hade telefonkurs hela förmiddagen. Ytterligare något kurstillfälle och så bär det av till Bryssel för bedömningskonferens.
Grundtvig delar ut pengar till vuxnas allmänna lärande, till exempel att personalgrupper i samma bransch kan göra studiebesök hos varandra över gränserna.
Henrik sitter i bedömningsgruppen under två år. Under den perioden får inte Jamtli självt söka bidrag ur just Grundtvig. Men det gör inget - just nu strömmar ansökningarna in och bara ungefär 14% av dem går igenom. Det är lite för dålig utdelning tycker vi.
Däremot är vi rätt stolta över Henriks uppdrag. Jag tror snart Henrik är mer känd i Bryssel än i Jämtland.

I dag var det mötes-tjockt.
På förmiddagen var det vanligt museiledningsmöte och på eftermiddagen var det styrelsemöte i Stiftelsen Jamtli. I det senare hade vi glädjen att få hälsa en ny ledamot välkommen, Nisse Svensson (C).
Tyvärr fick vi också säga hejdå till en, nämligen Margaretha Jonsson som har suttit i styrelsen som representant för konstföreningen, JLK. Margaretha har varit ordförande i JLK men ställer inte upp för omval nu i mars. Så vi får se vem som kommer efter henne.
Tack för den här tiden Margaretha, vi ses i andra sammanhang.
Och välkommen in i styrelsen, Nisse!

Vilken fredagkväll vi hade!
Jamtlis forskningschef Anna Hansen hade bjudit hem Tekniklands VD Lowissa Mannerheim, Jamtlis chef för Gestaltning & Lärande Torgärd Notelid och så mig på vin och mat. Det blev den bästa kvällen på evigheter.
Allt började med att vi svor varandra tystnadsplikt på allt som skulle yttras under kvällen. Sedan drog vi igång! Vi avhandlade ämnen som museijobb, familj, kärlek, kall i livet och manligt-kvinnligt. Oj, så jag hade längtat efter att prata PÅ RIKTIGT, om riktiga saker, med kloka och roliga människor. Den här kvällen kommer jag att leva på länge.

I slutet av mars är det dags för branschträff igen! Det är fantastiskt bra att få träffa museifolk från hela landet, så där som man bara gör på Riksförbundet Sveriges Museers vårmöte.
Årets tema är "Världen här och nu" och ska enligt arrangörerna ge oss "internationella utblickar och nya perspektiv".
Dag 1 pratar tre key note speakers som jag ser fram emot att höra: Sarrah Abdelrahman om revolutionen i Egypten, Gaby Porter om museerna i det ekonomiskt krisande Storbritannien, och inte minst Knut Kjeldstadli om museernas roll i den historiska debatt som brutit ut efter massmorden på Utöya.
Dag 2 är seminariedag, och här är programmet inte lika vasst, tycker jag. Det är lite för många exempelföreläsningar - kom och lyssna på museum X som gjort projekt X. Jag gillar när det är lite mer analytiskt och kanske med inspel från andra branscher.
Dessutom tycker jag att det är extremt märkligt att ett vårmöte som handlar om hur museerna ska kunna arbeta mer internationellt, inte har ETT ENDA programinslag som handlar om EU. Det känns lite... struts.
Annars verkar det bra!

Ni som har fina arbetskamrater vet hur man blir varm i hjärtat av dem på ett alldeles särskilt sätt. För mig hände det senast när jag fick bilderna som ska in i 1970-talsbilagan, den som ska gå ut med LT och ÖP den 25 februari. Ingemar Mårs plåtade, vår egna personal och ett par av Jamtlis Gynnare ställde upp som fotomodeller. Resultatet blev bara så himla underbart.
Eller vad sägs om Mikaela Gustafsson och Henric Tungström i rollerna som det gifta paret i 1970-talsvillan?
Fler bilder kan ni se den 25:e!

Usch, veckan hade verkligen kunnat börja bättre. Teknikstrul på måndagen var ingenting motför gårdagens besked om att Jamtlis fina häst Rosita inte gick att rädda - hon blev sjuk i sina tarmar i lördags och veterinär och ladugårdspersonal vakade hela helgen. Ingen behandling bet. Och till slut var vi tvungna att fatta det tråkigaste beslutet av alla, för att Rosita inte skulle behöva lida mera.
Mina varmaste tankar till alla er som jobbar med Jamtlis djur, jag vet att ni gör allt för dem.

Trots att jag i och med detta outar min egen inkompetens måste jag ändå utbrista: j***a tekniksk*t! Allt beror förstås på handhavande, men varför går det plötsligt inte att ladda över bilder från kameran till datorn, trots att jag gjort det hundratals gånger förut? Varför kan jag inte göra en pdf från word? Varför funkar inte blixten? Varför tar det 20 minuter för min dator att läsa bilder från en cd-skiva? Äää, jag har inte tid med sådant här.
Så, nu fick jag säga det. Verksamhetsberättelsen är någorlunda klar, skulle behöva typsnitt och bilder från Ingemars dator bara, men han är ledig. Henrik Z kunde göra pdf när min dator inte kunde. Och snart kan jag göra det sista med 1970-talsbilagan, Bitte, jag vet att jag är sen!
En dag på jobbet...

På Jamtli utfördes det 102 årsverken i fjol. Det är lite färre än året innan, men det beror till exempel på att Restaurang Hov och Jamtli Kafé knoppats av i ett aktiebolag och inte ingår i Jamtlis bokslut längre. 54% av de anställda var kvinnor och 46% var män.
Jamtlis omsättning 2011 var 70 497 000 kr. 26 miljoner kom från Östersunds kommun och Jämtlands läns landsting tillsammans. 16 miljoner kom från staten i form av bidrag och ersättning för olika uppdrag, 4 miljoner kom från EU och 3 miljoner från entréavgifter.
Det var dagens hårdfakta! Trevlig helg!

Här kommer några rykande färska hårdfakta ur Jamtlis verksamhetsberättelse för 2011!
Museet hade öppet 328 av årets dagar och lockade 193 589 besökare. 1081 personer/familjer hade årskort.
737 guidade visningar genomfördes, varav 405 för skolor och förskolor. Fyra tillfälliga utställningar visades, och två av dem producerade vi själva.
Samlingarna växte med 458 donerade föremål, 37 500 fotografier, 736 böcker och 12 hyllmeter arkivmaterial.
I morgon får du några siffror till!

Vi har vetat om det ett tag men fick inte säga det förrän nu: Jamtlis utställning "Allt om Paradiset" är en av tre som tävlar om priset Årets utställning 2011!
Det är branschorganisationen Forum för utställare som åker runt och tittar, bedömer och nominerar. Motiveringen för "Allt om Paradiset" lyder så här:
”Med en överraskande och ovanlig formgivning får besökaren pejla sina tankar och värderingar om tro. Utställningen vågar gestalta innehållet på ett underhållande sätt som väcker människors nyfikenhet och lärdom. Den upplevelsebaserade utställningen får angelägna ämnen att kännas lustfyllda och alla, oavsett ålder, får leka och bli inspirerade.”
Grattis producent Jeanette Wahl och alla duktiga utställningsbyggare!

Tio aktörer kommer att jobba i Det moderna samhället 1975. Tio aktörer ska ha kläder - inte bara en sommar, utan förhoppningsvis riktigt många somrar framöver.
De tio kommer antagligen inte att vara samma personer varje år. Därför kommer de också att kräva lite olika storlekar på sina kläder.
En del kläder kan vi samla in. Några sådana fotograferade och registrerade gåvor sitter föremålssektionens Marie Madsen och tittar på här.
Annat måste vi köpa in från loppisar.
Ytterligare annat är fortfarande i produktion och går faktiskt att köpa nya, som Converse-skor. (Fast de var väldigt dyra och inte på var mans fot i Östersund 1975.)
Den sista möjligheten som finns är helt sonika att låta Jamtlis duktiga textilare sy upp kläder i 1970-talssnitt.
Alla möjligheter kommer att utnyttjas. Men mest av allt är vi förstås intresserade av att få mer kläder och skor skänkta till oss.
Ring Marie om du har något! 063-15 01 50.

Söndag och lite kvällsjobb.
Jag sitter och försöker sammanfatta vad Jamtlis 130 medarbetare gjort under ett helt år. Jag har fått in rapporter från de olika avdelningarna och har nu i uppgift att dra samman det till ett enda dokument - Jamtlis årsberättelse 2011. Inte lätt! För herregud vad vi har jobbat.
Ni vet väl att alla strategiplaner, verksamhetsplaner, årsberättelser och bokslut är tillgängliga här på webben? Det är ju inga hemlisar utan helt offentliga dokument.

Ungefär 2500 hittills okända flygbilder över Jämtland och Härjedalen kommer under våren att läggas ut på Jamtlis hemsida. (En hel del ligger där redan.)
Det är det numera nedlagda företaget AB Flygtrafik som tog bilderna under 1930-1960-talen. Det är riktigt roligt att se exempelvis Frösön, Brunflo och Lit på 1930-talet. Man kan säga att det har hänt en del!

I dag sitter jag hemma och jobbar.
Med telefonen bredvid datorn, ifall dagis ringer och säger att Julius är ledsen.
Än så länge går det bra!
Jag svarar på mail och förbereder 1970-talsbilagan som ska gå i ÖP och LT den 25 februari.
På övervåningen stökar en hantverkare. Och snart är det dags för en liten titt i kylskåpet.
Att jobba hemifrån då och då är otroligt skönt!