Veckans arkeologiska arbete bestod av sondning efter kulturlager och utgrävning av en liten yta, 3 kvm, i ett kulturlager som framkom 2006 vid sondning.
En exkursion gjordes till en skadad fornlämning och på onsdagskvällen var det föredrag i församlingshuset om utgrävningen och om Kulturveckan i Lillhärdal.
Under veckan, 6 - 10 augusti, deltog 15 frivilliga och två arkeologer från Jamtli, 40 dagsverken av frivilliga och 10 av Jamtli utfördes. I medeltal var vi 8 frivilliga och 2 från Jamtli. På exkursionen var vi nästan tio personer och till Kulturarvskvällens föredrag kom det ungefär 25 personer.
Sondning
Under måndagen till torsdagen arbetade mellan fem och sju personer med att avsöka områden inom Slyos med sond efter kulturlager. Kulturlager, svart, sotigt och kolbemängt, är de lämningar som blir kvar i marken efter mänsklig aktivitet i gången tid. I markytan är inget synligt!
Tekniken att eftersöka lämningar med sond har visat sig vara effektiv. Vi går i bredd med två meters lucka i svep fram över området, och täcker på det sättet av området totalt.
2006 sondades 17 000 kvm och 2007 något mer, 23 000 kvm. På kartan här ovan är 2006 års områden grönmarkerade och de kulturlager som kom fram markerade som gröna fyrkanter. 2007 års områden och funna kulturlager är gulmarkerade.
Den vänstra bilden visar en sond med naturlig markprofil på Slyos. På den högra har sonden ett decimetertjockt kulturlager ungefär 1,5 dm under markytan.
Dagens sondningen planeras innan de ger sig ut på uppdrag. På mittbilden tar de sig över ån Slyan. Till höger kan vi se raden av sondare som går med två meters lucka.
Årets resultat var tre kulturlager och en husgrund. Att finna få kulturlager är även det en kunskap, då vi får reda på att ingen verksamhet har pågått i området förutom sådant som inte avsätter några kulturlager, som slåtter eller bete.
Husgrunden består av en vall som bildar en något nersänkt inre fyrkant med måtten ungefär 2 x 2 meter. Vallen är 1 - 4 dm hög.
Utgrävningen
Utgrävningen pågick veckans alla fem dagar. Mellan 4 och 7 personer var dagligen med i detta arbete.
Vi började med att lägga upp ett koordinatsystem där X växer mot norr och Y mot öster. Stakkäppar slogs ner i marken och måttband drogs ut och fästes. Det översta marklagret, torven, i provschaktet grävdes bort med spade och sedan vidtog utgrävningen med skärslevar, öskar och hinkar.
När man är nere på en nivå som skall dokumenteras rensar man ytan med skärslev och borste innan ytan fotograferas och ritas. Skala 1:20 används ofta och då passar ritramen som syns i den nedre högra bilden.
Fynd
All jord som grävs upp ur schaktet skall sållas. Visst finner man fynd med skärsleven i schaktet, med de flesta kommer fram vid sållningen.
I de tre kvadratmetrarna kom det fram ett hundratal fynd. Fynden spänner över långa tider. Från tidig vikingatid eller tidig medeltid till 1900-talet. Några syns på bilden till höger här ovan. Upp till vänster ligger två brända benbitar. Under dem en porslinsbit från sen tid, 1900-talet antagligen. Därefter en hästskosöm, två små flintbitar som har använts till att slå eld med eldstål. Längst till höger en bit av järn, som inte går att bestämma vad det har varit.
Pärlan
Victor Johansson var den som gjorde årets speciella fynd! En halv pärla med höjden 9 mm och diametern 11 mm.
Den dateras till två skilda perioder i historien av forskarna Johan Callmer och Inga Serning/Håkan Landström. Även Pirkko-Liisa Lehtosalo-Hilanders pärla från Luistari, ett gravfält 10 mil norr om Åbo, i Finland, dateras till tidig medeltid.
Det troliga är att 2007 års pärla från Slyos skall dateras till tidig medeltid, ungefär 1050-1200 e.Kr.
Samma datering har också den pärla som grävdes fram 50 m öster om 2007 års utgrävningsplats. 1999 undersöktes där en husgrund, ett störrös, en liten byggnad med en eldpall i centrum, som kan användas för övernattning och som kokhus. Här kan du läsa mer om den undersökningen: Slyos 1999, ark. undersökn:ar 76, 93, 99 (pdf 2,6 MB) På sidan 11 och 12 kan du läsa om pärlan.
På den undre bilden, här ovanför, ser du de tre utgrävda kvadratmetrarna uppifrån, och de ser ovanliga ut! På den övre bilden ser vi samma schakt i profil, från sidan.
Hur skall man tolka vad som har hänt här? Vår tolkning är att det svarta lagret är skräp från människor. Vi vet inte efter denna lilla utgrävning om det är ett hus, en avfallshög, en gårdsplan eller något annat som har funnits här.
Någon gång senare i historien har marken använts som åker, och de brun-röda spåren, som tränger igenom kulturlagret, är resultatet av att en plog vid ett tillfälle har använts. Längst upp i profilritningen, men under torvlagret, är det matjord.
Fortsättning 2008
2008 fortsätter vi. Slyosprojektet kommer även då att vara en del av Kulturveckan i Lillhärdal, v. 32.
Då kommer vi att koncentrera oss på att söka kulturlager på andra platser inom Slyos. PO Nordells artikel Var låg Slyos? (0,7 MB) diskuterar bl.a. hur Härjeåns och Slyans lopp gick tidigare och med den kunskapen som grund kommer vi att sonda runt "Olashögarna", två åsryggar längre österut inom Slyos, som ligger relativt nära Slyans tidigare os i Härjeån. Se kartan nedanför.
En exkursion gjordes till en skadad fornlämning och på onsdagskvällen var det föredrag i församlingshuset om utgrävningen och om Kulturveckan i Lillhärdal.
Under veckan, 6 - 10 augusti, deltog 15 frivilliga och två arkeologer från Jamtli, 40 dagsverken av frivilliga och 10 av Jamtli utfördes. I medeltal var vi 8 frivilliga och 2 från Jamtli. På exkursionen var vi nästan tio personer och till Kulturarvskvällens föredrag kom det ungefär 25 personer.
Sondning
Under måndagen till torsdagen arbetade mellan fem och sju personer med att avsöka områden inom Slyos med sond efter kulturlager. Kulturlager, svart, sotigt och kolbemängt, är de lämningar som blir kvar i marken efter mänsklig aktivitet i gången tid. I markytan är inget synligt!
Tekniken att eftersöka lämningar med sond har visat sig vara effektiv. Vi går i bredd med två meters lucka i svep fram över området, och täcker på det sättet av området totalt.
2006 sondades 17 000 kvm och 2007 något mer, 23 000 kvm. På kartan här ovan är 2006 års områden grönmarkerade och de kulturlager som kom fram markerade som gröna fyrkanter. 2007 års områden och funna kulturlager är gulmarkerade.
Årets resultat var tre kulturlager och en husgrund. Att finna få kulturlager är även det en kunskap, då vi får reda på att ingen verksamhet har pågått i området förutom sådant som inte avsätter några kulturlager, som slåtter eller bete.
Husgrunden består av en vall som bildar en något nersänkt inre fyrkant med måtten ungefär 2 x 2 meter. Vallen är 1 - 4 dm hög.
Utgrävningen
Utgrävningen pågick veckans alla fem dagar. Mellan 4 och 7 personer var dagligen med i detta arbete.
När man är nere på en nivå som skall dokumenteras rensar man ytan med skärslev och borste innan ytan fotograferas och ritas. Skala 1:20 används ofta och då passar ritramen som syns i den nedre högra bilden.
Fynd
All jord som grävs upp ur schaktet skall sållas. Visst finner man fynd med skärsleven i schaktet, med de flesta kommer fram vid sållningen.
I de tre kvadratmetrarna kom det fram ett hundratal fynd. Fynden spänner över långa tider. Från tidig vikingatid eller tidig medeltid till 1900-talet. Några syns på bilden till höger här ovan. Upp till vänster ligger två brända benbitar. Under dem en porslinsbit från sen tid, 1900-talet antagligen. Därefter en hästskosöm, två små flintbitar som har använts till att slå eld med eldstål. Längst till höger en bit av järn, som inte går att bestämma vad det har varit.
Pärlan
Victor Johansson var den som gjorde årets speciella fynd! En halv pärla med höjden 9 mm och diametern 11 mm.
Den dateras till två skilda perioder i historien av forskarna Johan Callmer och Inga Serning/Håkan Landström. Även Pirkko-Liisa Lehtosalo-Hilanders pärla från Luistari, ett gravfält 10 mil norr om Åbo, i Finland, dateras till tidig medeltid.
Det troliga är att 2007 års pärla från Slyos skall dateras till tidig medeltid, ungefär 1050-1200 e.Kr.
Samma datering har också den pärla som grävdes fram 50 m öster om 2007 års utgrävningsplats. 1999 undersöktes där en husgrund, ett störrös, en liten byggnad med en eldpall i centrum, som kan användas för övernattning och som kokhus. Här kan du läsa mer om den undersökningen: Slyos 1999, ark. undersökn:ar 76, 93, 99 (pdf 2,6 MB) På sidan 11 och 12 kan du läsa om pärlan.
På den undre bilden, här ovanför, ser du de tre utgrävda kvadratmetrarna uppifrån, och de ser ovanliga ut! På den övre bilden ser vi samma schakt i profil, från sidan.
Hur skall man tolka vad som har hänt här? Vår tolkning är att det svarta lagret är skräp från människor. Vi vet inte efter denna lilla utgrävning om det är ett hus, en avfallshög, en gårdsplan eller något annat som har funnits här.
Någon gång senare i historien har marken använts som åker, och de brun-röda spåren, som tränger igenom kulturlagret, är resultatet av att en plog vid ett tillfälle har använts. Längst upp i profilritningen, men under torvlagret, är det matjord.
Fortsättning 2008
2008 fortsätter vi. Slyosprojektet kommer även då att vara en del av Kulturveckan i Lillhärdal, v. 32.
Då kommer vi att koncentrera oss på att söka kulturlager på andra platser inom Slyos. PO Nordells artikel Var låg Slyos? (0,7 MB) diskuterar bl.a. hur Härjeåns och Slyans lopp gick tidigare och med den kunskapen som grund kommer vi att sonda runt "Olashögarna", två åsryggar längre österut inom Slyos, som ligger relativt nära Slyans tidigare os i Härjeån. Se kartan nedanför.