Fäbodväsendet 1550–1920
Ett centralt element i Nordsveriges jordbrukssystem
Geten, fäbodkullan och messmöret är delar i utvecklingen mot det moderna samhället. Trots det har det saknats kunskap om fäbodarnas ekonomiska betydelse. Jesper Larssons bok Fäbodväsendet 1550–1920, ett centralt element i Nordsveriges jordbrukssystem fyller ut denna lucka.Här utmanas föreställningen om fäbodarna som ”uråldriga” och boken visar hur de växer fram efter den senmedeltida agrarkrisen och att de är en del av en större förändring av jordbruket. Boken beskriver hur den norrländska jordbruksekonomin kunde expandera kraftigt tack vare fäbodarna.
Det var genom arbetsdelning och kvinnornas arbete långt från hemgården som expansionen var möjlig. Den ökande djurhållningen satte samtidigt press på de andra delarna av jordbruket och från 1700-talets början fram till 1800-talets mitt kom södra Norrland och Dalarna att vara ledande i jordbruksutvecklingen. När nedläggelsen av fäbodarna väl började i slutet av 1800-talet gick nedgången fort och jordbruket i norra Sverige kom att tappa den fördel den tidigare haft.
Genom Jesper Larssons bok får jordbruket norr om fäbodgränsen en ny och modern beskrivning.
Jesper Larsson är verksam vid Länsstyrelsen i Jämtlands län. Han har gått forskarutbildningen vid Avdelningen för agrarhistoria vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala och varit knuten till Nordiska museets forskarskola. I Jämtland och Härjedalen har han arbetat tillsammans med fäbodbrukare inom Fäbodriket. Detta är hans doktorsavhandling.
Författare: Jesper Larsson
432 sidor. Inbunden. Illustrerad sv/v. Utgiven september 2009.
ISBN 978-91-7948-228-2
Cirkapris: 250 kr
Jesper Larsson har tilldelats Kungliga Vitterhetsakademiens pris 2010 för förtjänta vetenskapliga arbeten för samt Linnépriset 2010 för denna doktorsavhandling.
